Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
95
pes därefter i en Freudenreichkolv med steril vört. Metoden
kallas Lindneks droppkultur.
Vi hava vid beskrivningen på dessa renodlingsmetoder all-
tid talat om steril vört såsom näringssubstrat. I själva verket
är detta substrat det för odling av jästsvampar vanligaste.
Man använder vanligen humlad, fullkomligt klar s. k. druv-
säcksvört, som steriliseras genom upphettning i strömmande
vattenåga under minst V2 timme. Genom tillsats av 8—10 %
gelatin eller 1,5 % agar erhåller man fasta vörtsubstrat.
Fig. 73. Pasteurkolv.
(Efter Hansen.)
Fig. 74. Carlsbergkolv. (Efter Klöckek.)
Någon neutralisation forekommer ej vid vörtsubstraten, då ju
jästsvamparne just föredraga en svagt sur reaktion.
Såsom kulturkärl användas för jästkulturer vanligen Freu-
denreich kol var, där det rör sig om mindre mängder kultur-
material. För större kulturer användas Pasteurkolvar (fig. 73)
och i bryggeripraktiken s. k. Carlsbergkolvar av metall (fig. 74),
som egentligen blott äro Pasteurkolvar i större skala.
Vid längre tids forvaring av jästkulturer t. ex. i samlingar,
ympas jästen enligt Hansen i 10 %-ig rörsockerlösning i små
Freudenreichkolvar. Hållbarheten hos dylika rörsockerkulturer
är utomordentligt stor.