Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
95 pes därefter i en Freudenreichkolv med steril vört. Metoden kallas Lindneks droppkultur. Vi hava vid beskrivningen på dessa renodlingsmetoder all- tid talat om steril vört såsom näringssubstrat. I själva verket är detta substrat det för odling av jästsvampar vanligaste. Man använder vanligen humlad, fullkomligt klar s. k. druv- säcksvört, som steriliseras genom upphettning i strömmande vattenåga under minst V2 timme. Genom tillsats av 8—10 % gelatin eller 1,5 % agar erhåller man fasta vörtsubstrat. Fig. 73. Pasteurkolv. (Efter Hansen.) Fig. 74. Carlsbergkolv. (Efter Klöckek.) Någon neutralisation forekommer ej vid vörtsubstraten, då ju jästsvamparne just föredraga en svagt sur reaktion. Såsom kulturkärl användas för jästkulturer vanligen Freu- denreich kol var, där det rör sig om mindre mängder kultur- material. För större kulturer användas Pasteurkolvar (fig. 73) och i bryggeripraktiken s. k. Carlsbergkolvar av metall (fig. 74), som egentligen blott äro Pasteurkolvar i större skala. Vid längre tids forvaring av jästkulturer t. ex. i samlingar, ympas jästen enligt Hansen i 10 %-ig rörsockerlösning i små Freudenreichkolvar. Hållbarheten hos dylika rörsockerkulturer är utomordentligt stor.