Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

96 Genom aft på eft tjockt lager av vörtgelatin drypa en liten droppe av en jästkultur erhåller man efter en tid en s. k. jättekoloni av jästsvampen i fråga (fig. 75). Dessa jättekolo- nier äro till en viss grad karakteristiska for en viss art utan att dock till sitt utseende vara så konstanta, att de kunna tjäna som säkert igenkänningstecken. A. B. C. Fig. 75. Jättekolonier av jäst. Naturl. storl. (Efter Lindner.) A. »Frohberg (underjäst). B. »Rasse II» (brännerijäst). C. Vildjäst ur öl. En mycket viktig omständighet vid studiet av jästsvam- parne utgör ascosporltildningen. Derma är förut omtalad å sid. 29. For att lätt och bekvämt kunna studera denna spor- bildning hos jäst utstryker man litet av bottensatsen av en ung och kraftig jästkultur på ett gipsblock, som har formen av en stympad kon. Gipsblocket med kulturen nedsattes darpå med tillhörande lock (fig. 76). Glas- en passande glasask asken med gipsblocket äro förut steriliserade i torrsterilisator. Sterilt vatten påfylles nu till sådan mängd, att gipsblocket, sedan det uppsugit så mycket vatten det formår upp- taga, sedermera står i vatten till Fig. 76. Glasask med gipsblock. ungefar halva sin höjd. Det hela insättes i termostat vid 25" eller 15°. Medel st denna anordning erhålles de för jästens spor- bildning gynnsammaste betingelserna, nämligen frånvaro av näringsämnen, riklig tillgång på luft och fuktighet samt pas- sande temperatur. Hur sporbildningsformågan vid en viss temperatur använ-