Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
97 des för att bedöma renhetsgraden hos en jästkultur, skola vi närmare beskriva på tal om jästsvamparnes betydelse vid öltillverkningen. Men studiet av sporbildningen och. tiden för dess inträdande vid en given temperatur är även av stor betydelse för igenkännandet av en viss jästart samt natur- ligtvis för att konstatera, liuruvida en art överhuvud taget har formågan att bilda ascosporer, d. v. s. liuruvida den hör till de äkta eller oäkta saccliaromyceterna. Den mikroskopiska undersökningen tiligår helt enkelt så, att man med en platina- tråd, som i ändan är formad till en liten ögla (fig. 58), avskra- par en del av jästmassan från blockets yta och rör ut i en liten droppe vatten på ett objektglas samt betäcker preparatet med ett täckglas. Vid 300—400 gangers förstoring synas nu sporerna mycket tydligt inuti jästcellerna. Vid studiet av jästsvamparnes knoppning och bildningen av knoppniiigsförband (sid. 29) o. s. v. använder man sig av liiingande droppe i en fuktig kammare eller liålslipat objekt- glas, varvid själva näringssubstratet i den hängande droppen utgöres av något utspädd vört. Prövning av jcistens fysiologiska egenskaper är också av stor betydelse, ty allt eftersom man vill tillverka öl, sprit eller pressjäst, begagnar man sig av jastarter med olika fysiologiska egenskaber. Vid sprittillverkningen vill man sålunda framför- allt hava sådana arter, som så fullständigt som möjligt för- jäsa sockret eller dextrinet i fråga. Vid pressjästtillverkningen vill man framförallt hava sådan jäst, som har stor fortplant- ningsformåga, jiiinte egenskapen att lütt avsätta sig ur vätskan. Den fysiologiska prøvningen av jästen omf attar huvudsakligen följande punkter: l:o Jdsttypen, på grund av de av Delbrück-Irmisch upp- ställda gränsvärdena för ett visst vörtextrakts förjäs- ningsgrad. 2:o Frågan, liuruvida överjäst eller underjäst foreligger. 3:o Frågan om jästens må/ngsidighet, d. v. s. vilka socker- arter den formår förjäsa. Jästtypen utgör ej något som helst botauiskt kännetecken, utan harmed betecknas blott den praktiska jasningsformågan. 7 —B a r t h e l, Mikroorganismerna.