Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
97
des för att bedöma renhetsgraden hos en jästkultur, skola
vi närmare beskriva på tal om jästsvamparnes betydelse vid
öltillverkningen. Men studiet av sporbildningen och. tiden för
dess inträdande vid en given temperatur är även av stor
betydelse för igenkännandet av en viss jästart samt natur-
ligtvis för att konstatera, liuruvida en art överhuvud taget
har formågan att bilda ascosporer, d. v. s. liuruvida den hör
till de äkta eller oäkta saccliaromyceterna. Den mikroskopiska
undersökningen tiligår helt enkelt så, att man med en platina-
tråd, som i ändan är formad till en liten ögla (fig. 58), avskra-
par en del av jästmassan från blockets yta och rör ut i en
liten droppe vatten på ett objektglas samt betäcker preparatet
med ett täckglas. Vid 300—400 gangers förstoring synas nu
sporerna mycket tydligt inuti jästcellerna.
Vid studiet av jästsvamparnes knoppning och bildningen
av knoppniiigsförband (sid. 29) o. s. v. använder man sig av
liiingande droppe i en fuktig kammare eller liålslipat objekt-
glas, varvid själva näringssubstratet i den hängande droppen
utgöres av något utspädd vört.
Prövning av jcistens fysiologiska egenskaper är också av stor
betydelse, ty allt eftersom man vill tillverka öl, sprit eller
pressjäst, begagnar man sig av jastarter med olika fysiologiska
egenskaber. Vid sprittillverkningen vill man sålunda framför-
allt hava sådana arter, som så fullständigt som möjligt för-
jäsa sockret eller dextrinet i fråga. Vid pressjästtillverkningen
vill man framförallt hava sådan jäst, som har stor fortplant-
ningsformåga, jiiinte egenskapen att lütt avsätta sig ur vätskan.
Den fysiologiska prøvningen av jästen omf attar huvudsakligen
följande punkter:
l:o Jdsttypen, på grund av de av Delbrück-Irmisch upp-
ställda gränsvärdena för ett visst vörtextrakts förjäs-
ningsgrad.
2:o Frågan, liuruvida överjäst eller underjäst foreligger.
3:o Frågan om jästens må/ngsidighet, d. v. s. vilka socker-
arter den formår förjäsa.
Jästtypen utgör ej något som helst botauiskt kännetecken,
utan harmed betecknas blott den praktiska jasningsformågan.
7 —B a r t h e l, Mikroorganismerna.