Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
115
varvid de i grönsakerna befintliga kolhydraten omvandlas i
mjölksyra jämte något flyktiga syror, såsom ättikssyra, smör-
syra, valeriansyra etc. samt litet alkohol m. m. De bildade
syrorna, sårskilt mjölksyran, hindra nu vidare sönderdelning,
framförallt förruttnelse, och på delta sätt kunna grönsakerna
konserveras rätt lang tid, innan slutligen den s. k. efterjäs-
ningen, under vilken den bildade syran åter förstöres, vidtager.
Insyrning av vitkål eller surlccdsberedning har sårskilt i
vissa delar av Tyskland blivit en verklig industri. De renade
kålliuvudena sönderskäras fint, och massan nedpressas efter
tillsats av 0,5 — 2 % salt ocli ibland även av kryddor i stora
behållare av trä eller betong. Man betäcker nu kålmassan
med en ren duk, och over det hela lägges ett med talrika hål
försett trälock, som belastas med stenar eller vikter eller fast-
hålles medelst en press. Jäsningen racker 2—3 veckor, varpå
surkålen förpackas på fat.
De mikroorganismer, som renodlats från insyrade grön-
saker, hava varit av olika slag. Själva mjölksyrejäsningen
torde få tillskrivas såval huvudsakligen äkta mjölksyrebakterier,
som koliliknande bakterier, och isynnerhet vid den foregående
skum jäsningen medverka alltid jästsvampar. En sarskild
mjölksyrebildande bakterie, Bad. brassicae, som mycket liknar
den vanliga surmjölksbakterien (sid. 177), har konstant på-
visats vid surkålsjäsningen samt även vid insyrning av andra
grönsaker.
Vid insyrning av gurkor och bönor, ärter etc. är bakterie-
floran i stort sett ungefiir densamma soin i surkålen. Utom
de förut omnämnda mikroorganismerna förekomma även icke
jäsande jäst- ocli torulaarter, Mycoderma, Oidium lactis, Mo-
nilia m. 11.
Frukt och bär.
Även frukter ocli bär skämmas ocli ruttna under inverkan
av mikroorganismer. Det är härvidlag dock ej bakterier utan
mycelsvampar, som äro verksamma, och det är här ej heller
fråga om »förruttnelse» i vanlig bemärkelse. Under svam-
parnas inverkan undergår frukten eller baren en smakför-