Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

119 Vid safttillverkning går man bäst tillväga på så satt, att baren (eller den sönderskurna frukten) läggas skiftesvis med socker i ett lampligt karl. Det hela får stå 172 — 2 dagar på ett svalt ställe, varefter det hälles i en silduk, dar saften får rinna av. För att förliindra, att saften sedermera råkar i jäsning, är det säkrast att sterilisera flaskorna med saften på sainma satt, som man steriliserar t. ex. frukt i konservglas (fig. 86). Fodermedel. De olika fodermedlen1 kunna indelas i stråfoder, såsom hö ocli halm, saftfoder, till vilka höra grönfoder, foderrot- frukter och potatis, diverse fabriksavfall såsom betmassa, drav, m. fl., samt kraftfoder, till vilka räknas de olika sädesslagen och kvarnavfall av dessa, oljekakor m. m. Härtill kommer vid are åtskilliga fodermedel från djurriket, såsom mjölk och mejeriavfall och avfall från djur (kött- och fiskfodermjöl, blod- mjöl). Det är självklart, att så många till sin sammansättning och allmänna beskaffenliet vitt skiida fodermedel även måste forhålla sig sins emellan mycket olika såval i avseende på sin normala bakterieflora, som på de skadliga, genom mikro- organismer åstadkomna förändringar, för vilka de äro utsatta Hela delta område har forst på senate tid börjat att syste matiskt behandlas ur mikrobiologisk synpunkt, och mycket är här ännu höljt i dunkel. Levande växter, alltså även gras och andra grönfoderväxter, bära på sin yta en brokig mångfald av mikroorganismer, varav en del härstamma från luften och dess dämm och från jorden, medan andra verkligen vegetera på växternas yta såsom på ett näringssubstrat, ehuru visserligen av tämligen mager be- skaffenhet, då de ju ej kunna intränga genoni växtens hud utan måste nöja sig med de ämnen, som finnas utanpå den- samma. De förra kunna givetvis tillhöra snart sagt alia de 1 Rörande de olika fodermedlens sanimansättning, egenskaper etc. bän- visas till Nils Hansson: Handbok i utfodringslära, del II, Fodermedlen. Stockholm 1915.