Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
142
efterjäsningen på fat. Detta visade sig emellertid gå mycket
bra, och från Ny- och Gamle Carlsbergbryggerierna i Köpen-
hamn, dar metoden först tillämpades av Hansen, spreds den
under 80-talet till Tyskland, diir den från början fick ett värde-
fullt stöd i prof. Lintner, dåvarande förestandaren för den
berömda »bryggarakademien» i Weihen steplian; i Sverige in-
fördes det ÜANSENska förfarandet först vid Lyckholms bryg-
geri i Göteborg. I närvarande stund arbeta så gott som alla
större bryggerier, såval vid framställning av underjäst som
överjäst öl, efter Hansens metoder, möjligen med undantag
av en del bryggerier i Frankrike och Belgien.
I England tillverkas övervägande överjäst öl, och detta
xlOuO.
Fig. 93. Carlsberg underjäst N:r 1.
Celler från bottensatsjästen vid slutet
av huvudjäsningen. (Efter Hansen.)
X1000.
Fig. 94. Carlsberg underjäst N:r 2.
Celler från bottensatsjästen vid slutet
av huvudjäsningen. (Efter Hansen.)
har vissa specifika egenskaper, som skiljer det från andra öl-
sorter. Här visade sig verklagen det ÜANSENska systemet ej
hålla streck, och forklaringen erhölls först år 1904 genom
undersökningar av Hj. Claussen, som visade, att huvudjäs-
ningen visserligen mycket väl lät utföra sig med en renodlad
överjäst, men att det för efterjäsningen erf ordrades en särskild
mikroorganism, en Torula, som Claussen kallade Brettano-
myces och som i renkultur ensam formådde åstadkomma en
füllt normal efterjäsning. Detta är alltså verkligen ett sårskilt
fall, då det är nödvändigt att använda olika jäsningsorga-
nismer för liuvud- och efterjäsningen. Brettanomyces formår
bilda over 10 % alkohol. De av denna svamp bildade syrorna
förena sig med alkohol till estrar, vilka giva de engelska öl-
sorterna deras karakteristiska lukt och smak (Ale, Stout).