Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
147
pota tis samt säd (korn, vete, råg, havre, majs). Potatisen
renas först genom tvättning i vatten; säden användes sådan
den är, såvida den ej skall mältas, i vilket fall den först
rensas i triörer, varvid smuts och skräp, felaktiga korn, ogräs-
frön in. ni. avlägsnas, och tvättas darpå i vatten. Det renade
råmaterialet ångkokas därefter under tryck (vid säd tillsättes
härvid vatten), varvid stärkelsen frigöres ur sina celler och
delvis förklistras. Därefter följer mäskningsprocessen, som
försiggar vid omkring 64 å 65°, varvid stärkelsen försockras
genom tillsats av krossad grönmalt (se sid. 137). Miiltning
ingår alltså som ett led i sprittillverkningen, såval som i öl-
tillverkningen. I förra fallet användes emellertid grönmalten
som sådan, i senare fallet torkas den ju först eller »kölnas».
Sedan mäskningsprocessen avslutats, avkyles masken till
den för jäsningen liimpliga temperaturen, 15—18°, och for-
sattes med s. k. »konstjiist», som beredes på följande satt:
En särskild jästmäsk tillagas av grönmalt, och denna mäsk
försockras vid tämligen hög temperatur, nämligen 70, för att
på så sätt befrias från för jästen skadliga mikroorganismer.
Efter försockring får denna mäsk stå under minst 12 timmar vid
50°. Härvid intrader spontant en genom långstavformiga mjölk-
syrebakterier förorsakad mjölksyrejäsning av sockret. Dessa
bakterier utveckla sig ännu kraftigt vid denna höga tempera-
tur och undantränga därför andra bakterier, även s. k. »vilda»
mjölksyrebakterier, såsom Bac. Hayducki och Bac. Buch ner i,
vilka producera avsevärda mängder flyktiga syror, men vilka
företrädesvis utveclda sig vid lagre temperatur. Den bildade
mjölksyran uppgår till omkring 1 %, och den liindrar i forstå
hand en senare utvecliling av smörsyrebakterier, vilka genom
den av dem bildade smörsyran skulle inverka skadligt på
själva alkolioljäsningen. Mjölksyran åter har i denna kon-
centration ingen skadlig in verkan på jästen.
Sedan sålunda jästmäsken blivit tillräckligt sur, vilket be-
stämmes medelst titrering, upphettas den till 75° för att döda
mjölksyrebakterierna, avkyles darpå till 15—18’ och försättes
med pressjast eller med moderjäst från en foregående konst-
jästberedning. Den nu inträdande alkoholjäsningen får fortgå