Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

146 syrlighet, formaldehyd, fluorammonium, montanin, mikrosol. Sarskilt slangar, rorledningar o. d. måste noggi’ant desinfi- cieras. På sommaren, då ölets hållbarhet givetvis är mindre, lik- som när ölet skall underkastas långa transporter, pasteuriseras det genom uppvärinning av flaskorna i vattenbad vid 60—70" under ’/g timma. Sprit- och prässjästfabrikationen. Till spritframställning kan man använda dels sprithaltiga råmaterialier, såsom rester från vinfabrikationen, ur vilka spriten helt enkelt utvinnes genom destillation (konjak) dels socker haltig a, såsom vitbetor, melass, sockerhaltiga frukter, avfallslut från sulfitcellulosafabrikationen, vilka kunna di- rekt förjäsas, dels slutligen stärke!sehaltig a, såsom säd, majs, potatis, varvid stärkelsen först måste forvandlas i jäsbart socker genom inverkan av amylas. Av de sockerhaltiga råmaterialen har under de senaste åren sulfitavfallsluten hos oss kommit att spela en viking roll för spritframställning. Vid cellulosafabrikation enligt sulfit- förfarandet innehåller avfallsluten från kokarne åtskilliga organiska ämnen bl. a. socker, som bildats genom sulfitlutens inverkan på cellulosan. Sockerhalten i luten uppgår i genom- snitt till c:a 1,5 % jäsbart socker (hexoser), därjämte finnes en del ej jäsbara sockerarter (pentoser). Sulfitavfallsluten innehåller betydande inängder svavelsyr- lighet, och den forstå processen biir alltså att neutralise™ luten med kalk. Den neutraliserade luten luftas darpå kraf- tigt, forsattes med saväl organiska som oorganiska närings- ämnen för jästen (jästextrakt, superfosfat och ammonium- sulfat), varef ter den jäses i stora jäskar vid c:a 30°. Härvid bildas ungefär 1 vol. % alkohol, som därefter avdestilleras i »kolonnapparater» av samma typ som de, vilka användas vid sprittillverkning i allmiinhet. Den använda jästen är vanlig bränneri- eller pressjäst (ö ver j äst). Av stärkelselialtiga råmaterial användas i vårt land mest