Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
166*
Medan vid denna nietod olika alkoholhaltiga vätskor kunna
användas, beredes den egentliga vinättikan eller »vinaigre»
liuvudsakligen enligt den i Frankrike praktiserade orléanska
metoden. Denna inetod, som på sin tid förbättrades av
Pasteur, utföres i fat, som från början fyllas med en losning
(utspätt vin), som innehåller 1 % vinättika, 2 % alkohol och
små mängder ammoniumfosfat och fosforsyrade alkalisalter.
Denna losning ympas nu med ett stycke »ättikmoder», d. v. s.
en bakteriehinna från en foregående ättiksyrejäsning, och
sedan attiksyrebiidningen på så vis kommit i gang, tillsatter
man dagligen små portioner vin eller öl försatt med alkohol,
så länge som oxidationen forsiggår kraftigt. For att erbjuda
ättikbakterierna bättre näring tillfogas dessutom ofta avkok
på russin, cider, maltextrakt etc. Sedan oxidationsjasningen
slutat, tillvaratages ättikan, medan den bildade bakteriehin-
nan eller »ättikmodern» efter urtvättning kan användas för
att igångsatta en ny jäsning. Vinättikan håller blott 6 — 7 %
ättiksyra.
Redan sedan den tidigare delen av 1800-talet var det
känt, att ättiksyrejäsningen förmedlades av mikroorganismer,
men det var först E. Chr. Hansen, som verklagen renodlade
en del av hithörande bakterieformer, nämligen Bact. aceti,
Bact. Pasteurianum och Bact. Kiitzingianum.
Bact. accti (fig 101) bildar på dubbelöl (extraktrikt, över-
jäst öl) efter 24 timmar vid 34 en slemmig, glatt hud. Cel-
lerna äro timglasformade, ordnade i kedjor. Slemmet färgas
ej med jod. Denna art finnes såval i under-, som i överjäst
öl. Allmänt förekommande i dämmet.
Bact. Pasteurianum bildar på dubbelöl vid 34 efter 24
timmar en torr hinna, som snart blir veckad och skrynklig.
I kraftiga hinnor på öl eller vört omgiver sig varje cell med
ett gelatinöst hölje, som färgas blått av jod. Bakterierna
bilda kedjor och äro i allmänhet tjockare än foregående art.
Bact. Kiitzingianum bildar under liknande förhallanden en
hinna, som skiljer sig från den av Bact. Pasteurianum åstad-
komma därigenom, att den växer högt över vätskans nivå
upp efter kärlets väggar. Även denna hinna färgas blå av