Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

165 och den orléanska metoden (så kallad emedan den sårskilt användes i Orleans i Frankrike). Enligt den förra metoden får den alkoholhaltiga vätskan långsamt rinna fram över ättikbak- terierna, enligt den senare bilda bakterierna på vätskans yta liin- nor, s. k. »ättikmoder», i vilka alkoholens oxidation forsiggår. Benämningen snällättikfabrikation härleder sig direkt från det tyska ordet »Schnellessigfabrikation», dar »schnell» ja betyder hastig. Denna fabrikation forsiggår i 2—3 m. höga och 1 m. vida träfat, s. k. »ättikbilda- re». Mellan två i fatets inre anbragta, genomborrade bottnar befinna sig en fyll- ning av bokspån, på vilka ättiksyrebak- terierna sätta sig fast (fig. 100). I dessa »ättikbildare» nedrinner nu kontinuerligt uppifrån den alkoholhaltiga vätskan, som skall förvandlas i ättika.1 Från den nedre, som eit såil genombor- rade bottnen uppstiger i fatets inre en kraftig luftstrøm, och det är på ytan av bokspånen, på vilka ättikbakterierna sitta, som själva oxidationen av alkoholen forsiggår. Har vid bildas som mellanpro- dukt acetaldehyd. Oxidationen, som är förenad med en ganska betydande värineutveckling, så att temperaturen i ättikbildarne haller sig vid 25—30°, fortlöper mycket raskt, så att alkoholen redan, när den når bottnen av fatet, kan vara fullständigt oxiderad; men ofta behover den också passera flera fat efter varandra. Snällättikbakterierna kunna fördraga utomordentligt liöga ättiksyrekoncentrationer (eljest är ättiksyran även i svaga koncentrationer ett gift för de fiesta mikroorganismer), vilket gör, att man vid snällättikfabrikationen kan erhålla en ättika med en ättiksyrehalt av 14 % och däröver. 1 Denna vätska består av 6 — 10 %-ig alkohol, 20 % färdig ättika samt något öl eller maltcxtrakt. Fig. 100 »Ättikbildare.» (Efter Mohr.)