Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
168
40°, bildas av de långa cellerna alla möjliga egendomliga,
uppsvällda former (involutionsformer, fig. 101, &).
Dessa Hansens ättikbakterier äro rätt svåra att sins
emellan åtskilja. Under senare år har man renodlat ytter-
ligare en hel rad av dylika bakterier. En av dessa, Bad. xy/i-
num, bildar alldeles o vanligt massiva, gallertartade massor och
kan därigenom verka skadligt vid ättikjäsningen, liksom även
därigenom, att den oxiderar ättiksyran vidare under bildande
av oangeniimt smakande och luktande ämnen. Den är dock
liitt att motarbeta genom hog syrehalt i vätskan.
Ur praktisk synpunkt indelar Henneberg ättikbakterierna
i fyra grupper efter deras forekomst nämligen:
1. Mäsk- och vörtättikbakterier;
2. Ölättikbakterier;
3. Vinättikbakterier saint
4. Snällättikbakterier.
Man kan även tala om »kulturättikbakterier», i motsats
mot värdelösa eller skadliga »vilda ättikbakterier». Hansens
arter tillhöra ölättikbakterierna. Av vinättikbakterier må
nämnas Acetobader pHcatum, en liten stav, som i likhet med
Bact. xy/inoides ocli Bad. orteanense i allmänhet bildar tunna
och fasta, torra hinnor (s. k. »silkespappershinnor»).
Snällättikbakterierna utgöra kulturraser, som kännetecknas
genom minimal liinnbildning, samtidigt som de äro ytterst
kraftigt syi-eproclucerande. Det är dessa bakterier, som finnas
på bokspånorna i »ättikbildarne». De äro i avseende på nä-
ringsforhållandena inycket anspråkslosare än andra ättik-
bakterier. Till denna typ höra Bad. Schützenbachi med
långa och ofta något böjda celler, Bad. curvum med kortare,
ofta tillspetsade celler samt Bad. acetigenum med mera ovala,
små celler vilken senare att emellertid genom sin ringa syre-
bildning och genom sin fortsatta oxidation av den bildade
sy ran ej är tekniskt användbar.
Vid ättikfabrikationen arbetas i allmänhet ännn ej med
renkulturer, ehuruväl detta otvivelaktigt skulle leda till ett
säkrare jäsningsförlopp och till ett säkrare undertryckande
av den fruktade attikålen. Denna är en liten, trikinliknande