Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
168 40°, bildas av de långa cellerna alla möjliga egendomliga, uppsvällda former (involutionsformer, fig. 101, &). Dessa Hansens ättikbakterier äro rätt svåra att sins emellan åtskilja. Under senare år har man renodlat ytter- ligare en hel rad av dylika bakterier. En av dessa, Bad. xy/i- num, bildar alldeles o vanligt massiva, gallertartade massor och kan därigenom verka skadligt vid ättikjäsningen, liksom även därigenom, att den oxiderar ättiksyran vidare under bildande av oangeniimt smakande och luktande ämnen. Den är dock liitt att motarbeta genom hog syrehalt i vätskan. Ur praktisk synpunkt indelar Henneberg ättikbakterierna i fyra grupper efter deras forekomst nämligen: 1. Mäsk- och vörtättikbakterier; 2. Ölättikbakterier; 3. Vinättikbakterier saint 4. Snällättikbakterier. Man kan även tala om »kulturättikbakterier», i motsats mot värdelösa eller skadliga »vilda ättikbakterier». Hansens arter tillhöra ölättikbakterierna. Av vinättikbakterier må nämnas Acetobader pHcatum, en liten stav, som i likhet med Bact. xy/inoides ocli Bad. orteanense i allmänhet bildar tunna och fasta, torra hinnor (s. k. »silkespappershinnor»). Snällättikbakterierna utgöra kulturraser, som kännetecknas genom minimal liinnbildning, samtidigt som de äro ytterst kraftigt syi-eproclucerande. Det är dessa bakterier, som finnas på bokspånorna i »ättikbildarne». De äro i avseende på nä- ringsforhållandena inycket anspråkslosare än andra ättik- bakterier. Till denna typ höra Bad. Schützenbachi med långa och ofta något böjda celler, Bad. curvum med kortare, ofta tillspetsade celler samt Bad. acetigenum med mera ovala, små celler vilken senare att emellertid genom sin ringa syre- bildning och genom sin fortsatta oxidation av den bildade sy ran ej är tekniskt användbar. Vid ättikfabrikationen arbetas i allmänhet ännn ej med renkulturer, ehuruväl detta otvivelaktigt skulle leda till ett säkrare jäsningsförlopp och till ett säkrare undertryckande av den fruktade attikålen. Denna är en liten, trikinliknande