Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
221
även delvis av mikroorganismer, ehuru det ej är utrett av vilka.
»Jäst» smak i sniöret beror enligt av Okla-Jensen samt av
Rosengren företagna undersökningar på en »översyrning» av
mejerisy ran. Får denna bliva alltför sur, vilket lätt kan
inträffa vid för hög temperatur, utveckla sig sedan lakto-
baciller, och genom den uppkomna, höga syrehalten få jäst-
svamparne tillfälle till utveckling, och sinöret får då jästsmak.
Detta är alltså ett exempel på ett specieilt syrningsfel. Eljest
kan i alhnänhet sägas, att införandet av pasteurisering jämte
användandet av renkulturer vid gräddens syrning i hög grad
minskat om också ingalunda utrotat de av mikroorganismer
förorsakade smörfelen. Inträffar ett dylikt fel i ett mejeri,
får man naturligtvis först söka eftei’ orsaken, d. v. s. om
felet härrör från mjölken, syran, vattnet, felaktiglieter vid
pasteuriseringen etc. och därefter vidtaga sina mått och steg.
Osttillverkningens bakteriologi.
Osttillverkningen har ursprungligen uppkomniit av en helt
naturlig önskan att kunna överföra mjölkens värdefullaste
beståndsdelar i en hållbar och lätt tillgänglig form. Man
kom så småningom underfund med, att man genom använ-
dande av vissa metoder vid framstiillningen kunde frambringa
ostar med specifik smak och arom, och på så sätt uppstodo
under tidernas lopp en mångfald av olika osttyper, anpassade
efter konsumenternas smak i olika lander och trakter.
Allt efter själva saftet för ostmassans avskiljande ur mjol-
ken kan man indela ostarne i två stora huvudgrupper: löpe-
ostar och surmjölksostar. Såsom redan namnet tillkännager,
framställes det förra slaget medels det ur kalvens löpmage
framställda enzymet löpe, medan vid det andra slaget ostar
ostämnet utfalles ur mjölken medels en syra, i vanliga fall
mjölksyra (sur mjölk). Som dessa senare ostar emellertid i
vårt land äro utan betydelse, skola vi i det följande uteslu-
tande hålla oss till löpeostarne.
Det är den berömde svenske kemisten Hammarsten, som
uppklarat forhållandena vid löpets inverkan på ostämnet i