Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

232 Fig. 127. Schematisk framställning av en jord, som på 1 gram innebåller 100 millioner bakterier; 1000 ggr forst. Bakterierna äro markerade genorn pilar. (Efter Löhnis.1) Störst är bakteriehalten i det overstå jordlagret, utom i det allra yttersta, tunna skik- tet, dar solljuset och uttork- ningen genom vinden göra för- hållandena ogynnsamma. Vid ungefär 1 meters djup sjunker bakteriehalten hastigt, ända ned till en hundradel av den förra. Dock upphör ej bakterie- livet fullständigt ännu på ett djup av 2 meter, och på ännu större djup är det ytterst fat- tigt. Helt naturligt är det i det overstå myllrika jordlagret, vilket oupphörligt luftas genom bearbetning dels av åkerbruksredskap, dels genom borrande och krypande insekter samt maskar, och som innehåller orga- niska näringsämnen i mängd i form av växtrester, ladugårds- gödsel etc., som det kraftigaste bakterielivet utvecklar sig. Genom omsorgsf ull dränering av åker jorden underlättas emeller- tid lufttillträdet till det under ytan befintliga jordlagret, och därigenom kan man få bakterielivet att gå mera på djupet. Bakterierna och mikroorganismerna i allmänhet äro så- lunda företrädesvis hänvisade att leva i samma jordlager, dar växterna utbreda sina rötter, och detta är naturligtvis ingen Hilfälligliet, utan mikroorganismerna fullborda har ett arbete, som utgör en utomordentligt viktig del av det stora krets- loppet i den organiska naturen, i det de bereda den näring, soin växterna upptaga genom sitt rotsystem. Ganska träf- fande har man darför även benämnt jordbakterierna »växt- världens kockar». De högre växterna formå ju ej upptaga organiska ämnen för att därur tillgodogöra sig kvävet eller kolet, utan de måste hava det förra tillgängligt för sina rötter i form av 1 Vid betraktande av denna bild mäste man ih&gkomma, att bakteriernas omsättningsförmäga per dygn ofta uppgår till flera hundra gånger deras egen kroppsvikt.