Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
233
salpeter eller i vissa fall ammoniak, och det senare ämnet,
kolet, upptaga de ur atmosfären i form av kolsyra, varur
sedan syret avspjälkas. Bakteriernas och de övriga klorofyll-
fria svamparnas uppgift är just att genom de sönderdelnings-
processer, som de låta de organiska ämnena i jorden undergå,
framställa de för växterna assimilerbara näringsämnena i lätt
tillgänglig form.
Det biir då i och med detsamma klart, att ju livligare
utvecklingen av mikroorganismer i en jord dr, desto jördel-
aktigare måste delta. även vara för de högre vdxternas trevnad
och utveckling. Alla åtgarder, som äro ägnade att befordra
bakterielivet i jorden, tjäna även till den högre växtlighetens
förkovran. Det är alltså först och. främst nodvandigt att
sätta sig in uti vilka dessa för mikroorganismernas trevnad
nödvändiga villkor äro.
Vi veta ju redan av det foregående, att tillgång till fritt
syre är ett oundgängligt livsvillkor för de fiesta bakterier (ty
de anaeroba arterna äro ju i minoritet). Luftning av jorden
är alltså nödvändig, och denna luftning ernås i praktiken
i forstå hand hand genom dess avdikning samt vid pløjning
och harvning av jorden. Ett annat nödvändigt livsvillkor
för bakterierna är ju även en neutral eller ännu hellre svagt
alkalisk reaktion. Denna åstadkommes i jordbruket genom
tillförsel av kalk till åkerj orden. I sura moss- och myr jordar,
sandhedar etc. sker äinnesomsättningen mycket långsamt på
grund av det svaga bakterielivet.
Men det är ej nog med luftning och passande reaktion
för att få ett kraftigt bakterieliv i gang. Bakterierna måste
även ha passande näringsämnen i tillräcklig mängd, såval or-
ganiska som oorganiska. De förra tillföras jorden i form av
stubb och rotter efter de odlade växterna samt i form av
naturlig gödsel (ladugårdsgodsel), de senare utgöras av jnine-
raliska gödningsämnen; framför allt behöva bakterierna fosfor-
syr a.
När man gödslar åkerjorden med kali och fosforsyra, så
tillför man visserligen dessa i för de högre växterna mer
eller mindre direkt assimilerbar form, men en mycket stor