Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
234
del av dessa gödningsämnen och sårskilt fosforsyran verka
även indirekt på så satt alt de tjäna till aft »gödsla för bak-
terierna» och sålunda frammana ett intensivare bakterieliv
och därmed ökade skördar.
Det hos oss allmänt använda trädesbruket är även ur
bakteriologisk synpunkt av mycket stor nytta, emedan det
medför en kraftig anrikning av bakterielivet i jorden.
Vissa bakterier leva icke blott fritt i jorden, utan kunna
genom direkt symbiotisk samlevnad med växterna vara till
den största nytta för dessas näringsupptagande. Det vack-
raste exemplet härpä erbjuda baljväxternas rotknölsbakterier,
som förmedla dessa växters kväve-assiinilation och till vilka
vi längre fram aterkomma
En olämplig sammansättning hos jordens mikroflora och
-fauna kan även verka direkt skadligt för växtligheten. Det
finnes t. ex. något, som kallas för »jordtrötthet», ett fei, som
visar sig däruti, att, sedan ett växtslag en längre tid odlats å
samma jord, skördarne ibland undan för undan avtaga, oaktat
jordens gödsling och behandling i övrigt ske efter alla konstens
regler. Ibland kan visserligen detta fenomen tillskrivas direkta
angrepp på växterna av vissa skadegörare, såsom trådmaskar,
nematoder, men ofta nog är det tydligen fråga om en små-
ningom uppkommen, abnorm sammansättning av jordens bak-
terieflora. Man har för länge sedan funnit att detta fel i
många fall kan avhjälpas genom en partiell sterilisering av
jorden vare sig genom uppliettning eller genom användande
av vissa antiseptika, såsom kolsvavla, karbolineum, toluol etc.
I overensstemmelse med äldre försök av Hiltner och Stormer
funno Russell och Hutchinson år 1909, att en dylik partiell
sterilisering av jorden verkade först undertryckande, men där-
efter kraftigt stegrande saväl på jordens bakteriehalt i all-
mänhet, som i synnerhet på dess ammoniakbildande formåga.
De nyssnämnda forskarne tro sig kunna förklara saken så,
att den partiella steriliseringen dödar huvadparten av de i
jorden befintliga protozoerna (amöbor, ciliater, flagellater),
vilka alla äro bakterieätare. De dödade protozoerna tjäna nu
i sin tur de överlevande bakterierna till näring, ocli dessutom