Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
234 del av dessa gödningsämnen och sårskilt fosforsyran verka även indirekt på så satt alt de tjäna till aft »gödsla för bak- terierna» och sålunda frammana ett intensivare bakterieliv och därmed ökade skördar. Det hos oss allmänt använda trädesbruket är även ur bakteriologisk synpunkt av mycket stor nytta, emedan det medför en kraftig anrikning av bakterielivet i jorden. Vissa bakterier leva icke blott fritt i jorden, utan kunna genom direkt symbiotisk samlevnad med växterna vara till den största nytta för dessas näringsupptagande. Det vack- raste exemplet härpä erbjuda baljväxternas rotknölsbakterier, som förmedla dessa växters kväve-assiinilation och till vilka vi längre fram aterkomma En olämplig sammansättning hos jordens mikroflora och -fauna kan även verka direkt skadligt för växtligheten. Det finnes t. ex. något, som kallas för »jordtrötthet», ett fei, som visar sig däruti, att, sedan ett växtslag en längre tid odlats å samma jord, skördarne ibland undan för undan avtaga, oaktat jordens gödsling och behandling i övrigt ske efter alla konstens regler. Ibland kan visserligen detta fenomen tillskrivas direkta angrepp på växterna av vissa skadegörare, såsom trådmaskar, nematoder, men ofta nog är det tydligen fråga om en små- ningom uppkommen, abnorm sammansättning av jordens bak- terieflora. Man har för länge sedan funnit att detta fel i många fall kan avhjälpas genom en partiell sterilisering av jorden vare sig genom uppliettning eller genom användande av vissa antiseptika, såsom kolsvavla, karbolineum, toluol etc. I overensstemmelse med äldre försök av Hiltner och Stormer funno Russell och Hutchinson år 1909, att en dylik partiell sterilisering av jorden verkade först undertryckande, men där- efter kraftigt stegrande saväl på jordens bakteriehalt i all- mänhet, som i synnerhet på dess ammoniakbildande formåga. De nyssnämnda forskarne tro sig kunna förklara saken så, att den partiella steriliseringen dödar huvadparten av de i jorden befintliga protozoerna (amöbor, ciliater, flagellater), vilka alla äro bakterieätare. De dödade protozoerna tjäna nu i sin tur de överlevande bakterierna till näring, ocli dessutom