Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

251 Haselhoff, H. Pringsheim och Bredemann påvisat, att denna formåga att binda atniosfärens fria kväve är en egen- skap, som tillkommer samtliga de i naturen överallt talrikt förekommande anaeroba smörsyrebakterierna, vilka av Brede- mann sammanfattats såsom en kollektivart under det ganila namnet Bac. amylobacter. Denna bakterie är strängt anaerob. Att den trots detta kan utveckla sig även i jordens overstå, stärkt luftade lager, beror på att den alltid uppträder i säll- skap med kraftiga aerober, som genom sin intensiva syre- förtäring skydda Bac. amylobacter for det fria syret. En rorlig form av denna bakterie finnes visserligen, men den vanligast före- x 1000. Orig. Fig. 141. Bac. amylobacter ur jord. Sporer i delvis upplösta sporangier. komniande typen är orörlig och bildar stora, raka stavar (fig. 107). Den är sporbildande, och sporerna kvarligga oftast i den ena anden av det eljest upplösta sporangiet som i en iten strut ined trasiga, upplösta kanter. Detta ger en mycket karakteristisk bild (fig. 141). Med avseende på sin kvävebindande formåga överglänsas dessa smörsyrebakterier dock vida av en av Beijerinck år 1901 upptäckt, stor, aérob bakterie, Azotobacter chroococcum. Medan nämligen kvävebindningsf örm ågan hos de förutnämnda smörsyrebakterierna i renkulturer uppgår till jämförelsevis små