Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

253 teriologen Harald R. Christensen på delta forhållande grundat en enkel biologisk reaktion, det s. k. azotobacterprovet1, som (jämte undersökning av jordens reaktion) är avsett att visa huruvida en jord är i behov av kalkning eller ej. Utslaget av detta prov har visat god överensstämmelse med i Danmark utförda, direkta fältförsök. I vårt land liar prof. M. Weibull vid Alnarp utfört omfattande undersökningar over sammanhanget inellan jordens reaktion samt dess kalk- halt och bördighet. Azotobacter fordrar även rikligt med fosforsyra för sin trevnad, och kraftig luftning av jorden, ordentlig kalkning och fosforsyregödsling äro sålunda de väsentliga villkoren for att denna mikroorganism skall kunna göra nytta i jorden såsom kvävebindare, förutsatt naturligtvis att tillräckligt med organiska näringsämnen i form av kolhydrat finnas tillgängliga. Utan kolhydrat kunna ej de kvävebindande mikroorga- nismerna, av vad slag de vara må, utveckla sin verksamhet. A. Koch, som underkastat dessa frågor ett ingående stu- dium, fann att dextros, sackaros, stärkelse och mannit voro mycket länipliga »kolkällor» för kväveassimilanterna. Till att börja med uppstod visserligen alltid en skadlig inverkan på grödan vid gödsling av försöksväxterna med ovannämnda kolhydrat, men sedermera en tydligt g-ynnsam, när de kväve- bindande bakterierna fått tid på sig att verka. Emellertid skulle det ju bliva alldeles för dyrt att i praktiken tillföra åkerjorden dessa kolhydrat; senare undersökningar av H. Prixgsheim och av A. Koch hava dock visat, att även céllu- losa är en mycket användbar kolkälla för kväveassimilanterna, om blott de för cellulosans sönderdelning till enklare kol- hydrat nödvändiga mikroorganismerna finnas i jorden i fråga i tillräcklig mängd. Kreatursgödseln innehåller just stora mängder av dylika cellulosajäsare, och genom tillförsel av 1 Detta prov utföres så, att en »råkultur» av Azotobacter inympas i en för denna bakterie sårskilt passande mannit-näringslösning, i vilken förut overforts några gr. av den jord, som skall undersökas. Näringslösningen är utbredd i ett tämligen tunt lager för att möjliggöra kraftigt lufttillträde. Provet utföres vid 25°. Är jorden i fråga tillräckligt kalkhaltig, bildas på ytan efter några dagar en hinna av Azotobacter, i annat fall ej.