Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
263
sittande art) förekomma i järn- och manganhaltiga vatten,
liksom även i våta jordar. De avskilja ur de nämnda metal-
lernas salter dessas hydroxider, som de upplagra i sina gallert-
hyllen, vilka därvid antaga en brungul färg. I vattenlednin-
gar, dräneringsrör ötc. kunna dessa järn- och mangananhop-
ningar ibland antaga sådana dimensioner, att de vålla allvar-
samma obehag. Även bland järnbakterierna finnas såval auto-
trofa som metatrofa arter. Gentemot avskiljandet och upp-
lagrandet av järnoxidhydrat står så bildandet av lösliga järn-
salter. Härvid kunna syrebildande mikroorganismer vara be-
hjälpliga, men delvis forsiggår deniia process, såval som bil-
dandet av de förutnämnda hydroxiderna, även på rent kemisk
väg.
Mikroorganismerna odi godselvården.
Kreatursgödselns mikroflora. Det är ganska svårt att göra
sig exakta begrepp om de oerhörda mängder mikroorganismer,
som finnas i de fasta exkrementen från människan och hus-
djuren. Vi ha redan förut, å sid. 128, anfört, att 10—20 %
av exkrementens torrsubstans utgöras av bakteriemassa, och
att inan räknat till 18,000 millioner tevande mikroorganismer
pr gr. fasta exkrement, vilket torde motsvara ungefär hälften
av heia bakteriemassan. Detta är emellerticl i själva exkre-
menterna. I gödseln, sådan denna fores ut på gödselstaden,
d. v. s. i form av en blandning av fasta och flytande exkremen-
ter med strö, är det betydligt svårare att erhålla något så när
tillfredsställande uppgifter om halten av mikroorganismer,
men man kan tämligen säkert påstå, att antalet mikroorga-
nismer i gödseln åtminstone under de första veckorna är i
stadig tillväxt. Löhnis beräknar att 100 kg. kreatursgödsel
i runt tal innehålla 1—1 kg- levande bakterie- och svamp-
massa. En gödsling med 40,000 kg. pr har av denna gödsel
skulle då tillföra åkern 400—600 kg. levande mikroorganismer.
De stora mängder mikroorganismer, som alltså tillföras
åkerjorden medelst ladugårdsgodseln, måste givetvis vara av
stor betydelse för jordens bördighet, medan däremot gödselns