Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

264 innehåll av växtnäringsämnena kali, fosfor och kväve (undan- tagandes ammoniakkvävet) säkert spelar en underordnad roll. Genom gödseln tillföras emellertid jorden även mullbildande ämnen, och detta är också en sak av stor vikt för jordens såval fysikaliska, som kemiska beskaffenhed Vad beträffar de arter av mikroorganismer, som påtraffas i gödseln, så utgöras dessa självfallet, åtminstone i något så när färsk gödsel, av tarmbakterier. Sålunda finnas av äggvite- sönderdelande bakterier Bact. putriflcus, Bact. vulgare, Bact. fluorescens, höbakterier, m. fl.; av bakterier, som sönderdela lösliga kolhydrat finnas Bact. coli och Bact aer ogenes, mjölk- syrebakterier (såval laktokocker som laktobaciller) samt smör- syrebakterier, och de olösliga kolhydratens speciella mikro- organismer representeras av de anaeroba och aeroba cellulosa- och pektinjäsarna. Dessutom finnas actinomyceter, jäst- och mögelsvampar, högre svampar samt s. k. slemsvampar, Myxo- myceter. Allelianda andra mikroorganismer kunna sedermera utveckla sig i högre eller mindre grad i gödseln, liksom även patogena bakterier såsom tuberkel- och tyfusbaciller, mjält- brandsbaciller etc. därstädes länge kunna föra ett latent liv, med füllt bibehållande av sin virulens. Gödselns brinning. Den färska kreatursgödseln duger emel- lertid ej att gödsla med. Den verkar ibland t. o. m. direkt skadligt på växtligheten, och detta beror till stor del darpå, att de stora mängder lätt sönderdelbara kolhydrat, som man med dylik gödsel tillför jorden, i hög grad gynna utveckligen av ammoniak- och nitratassimilerande mikroorganismer, och i våta jordar, dar luften har föga tillträde, även av denitri- ficerande bakterier. Avenså kunna de vid kolhydratens sönder- delning bildade organiska syrorna direkt skada växtrötterna. I synnerhet äro emellertid de salpeterbildande bakterierna känsliga för större mängder otillräckligt brunnen gödsel. Gödseln måste först undergå en sönderdelningsprocess, den måste »brinna», innan den blir tjänlig för sitt ändamal. Denna brinning består uti en spjälkning av de organiska bestånds- delarne i gödseln till sådana föreningar, som varken kunna verka direkt skadligt på växterna eller gynna utvecklingen