Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
38
(bildar intill 10 % alkohol). Finnes i »raggi», små kulor eller
kakor gjorda av allehanda växtdelar, sockerrör och ris, som
användas vid arrakstillverkningen på Java. Utom denna jäst-
svamp innehåller »raggi» massor av bakterier, andra jäst- samt
mögelsvampar. Mögelsvamparne försockra stärkeren i riset,
som sedan förjäses av jästen (se sid. 153). Sporernas antal
vanligen 4. Bildar ej hinna.
Sacch. Saké, Fabe. Denna jästsvamp är verksam vid fram-
ställningen av japanernas risvin »Saké» (se sid. 152). Stora,
runda celler. Sporbildningsoptimum 30—32°, minimum 3______4°,
maximum 40—42°.
AUa de hittills beskrivna jästarterna förjäsa dextros (druv-
socker), sackaros (rörsocker) och maltos (maltsocker) men icke
laktos (mjölksocker).
En annan grupp förjäsa dextros och sackaros men ej mal-
tos och laktos. Hit höra bl. a. Sacch. Marxianus, Hansen
och Sacch. exiguus, Hansen, som vi dock ej närmare skola
beskriva, då de ej äro av större praktisk betydelse.
De jästsvampar, som förjäsa dextros och maltos men ej
sackaros och laktos, äro likaledes av föga vikt, varför de hiir
forbigås. En enda art, Sacch. mati Dudaux, Kaysee, som
isolerats ur cider, förjäser uteslutande dextros men ej någon
av de övriga, ovannämnda sockerarterna. Till de laktosjäsande
jästarterna hör Sacch. fragilis, Jorgensen, som finnes i Kefir-
korn (sid. 210). Små celler, som bilda något avlånga och där-
för lätt igenkänliga sporer. För övrigt finnas laktosjäsande
jästarter i mjölk samt i smör och ost.
Pseudosacch. apicu/atus, (Rees) Klöcker. Detta släkte är
karakteriserat därav, att cellerna hava en utpräglad citronform.
Hithörande arter förekomma vitt spridda i naturen, sårskilt
på mogna bär och vid den spontana vinjäsningen. »Apiculatus-
jästen», som den kallas, bildar i regel inga sporer och. hör
darför strängt taget ej till de äkta saccharomyceterna, men
kan möjligen anses utgöra en asporogen form av den sporbil-
dande apiculatusjästen Hanseniaspora valbyensis, Klöcker.
I regel avsnöra jästsvamparnas sporer knoppar, i likhet
med de vegetativa cellerna. En del arter bilda emellertid