Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
38 (bildar intill 10 % alkohol). Finnes i »raggi», små kulor eller kakor gjorda av allehanda växtdelar, sockerrör och ris, som användas vid arrakstillverkningen på Java. Utom denna jäst- svamp innehåller »raggi» massor av bakterier, andra jäst- samt mögelsvampar. Mögelsvamparne försockra stärkeren i riset, som sedan förjäses av jästen (se sid. 153). Sporernas antal vanligen 4. Bildar ej hinna. Sacch. Saké, Fabe. Denna jästsvamp är verksam vid fram- ställningen av japanernas risvin »Saké» (se sid. 152). Stora, runda celler. Sporbildningsoptimum 30—32°, minimum 3______4°, maximum 40—42°. AUa de hittills beskrivna jästarterna förjäsa dextros (druv- socker), sackaros (rörsocker) och maltos (maltsocker) men icke laktos (mjölksocker). En annan grupp förjäsa dextros och sackaros men ej mal- tos och laktos. Hit höra bl. a. Sacch. Marxianus, Hansen och Sacch. exiguus, Hansen, som vi dock ej närmare skola beskriva, då de ej äro av större praktisk betydelse. De jästsvampar, som förjäsa dextros och maltos men ej sackaros och laktos, äro likaledes av föga vikt, varför de hiir forbigås. En enda art, Sacch. mati Dudaux, Kaysee, som isolerats ur cider, förjäser uteslutande dextros men ej någon av de övriga, ovannämnda sockerarterna. Till de laktosjäsande jästarterna hör Sacch. fragilis, Jorgensen, som finnes i Kefir- korn (sid. 210). Små celler, som bilda något avlånga och där- för lätt igenkänliga sporer. För övrigt finnas laktosjäsande jästarter i mjölk samt i smör och ost. Pseudosacch. apicu/atus, (Rees) Klöcker. Detta släkte är karakteriserat därav, att cellerna hava en utpräglad citronform. Hithörande arter förekomma vitt spridda i naturen, sårskilt på mogna bär och vid den spontana vinjäsningen. »Apiculatus- jästen», som den kallas, bildar i regel inga sporer och. hör darför strängt taget ej till de äkta saccharomyceterna, men kan möjligen anses utgöra en asporogen form av den sporbil- dande apiculatusjästen Hanseniaspora valbyensis, Klöcker. I regel avsnöra jästsvamparnas sporer knoppar, i likhet med de vegetativa cellerna. En del arter bilda emellertid