Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
60
speciella ämnen eller vid vissa, bestämda kombinationer av
kväve- och kolhaltiga ämnen.
Vissa bakterier äga, i likhet med de klorofyllförande väx-
terna, formågan att av oorganiska foreningar uppbygga orga-
nisk substans och upplagra denna i form av protoplasma i
cellerna. Om även dessa bakterier höra till undantagen, så
finnas likväl icke så få exempel på dylika, och vi skola i det
följande få tillfälle att närmare sysselsätta oss med några av
dem. Hithörande bakterier kalias autotrofa, till skillnad från
de metatrofa, d. v. s. de som behöva färdigbildade organiska
ämnen för sin näring.
Det för näringsupptagandet nödvändiga lösliggörandet och
sönderdelandet av de olika, av bakterierna angripna ämnena,
sker genoni i mikroorganismernas celler bildade enzymer
Dessa enzymer kunna i många fall isoleras från cellerna och
utöva då sina verkningar oberoende av dessa. Likaså kunna
de fortfara att efter cellernas död vara verksamma. Man
brukar skil ja på endo- och ektoenzymer, allteftersom enzy-
merna ej formå genomtränga cellinembranen eller diffundera
genom densamma och sålunda verka även utanför cellen.
Enzymerna äro synnerligen gåtfulla kroppar. Deras ke-
miska sammansättning är fullständigt okänd, emedan man
hittills aldrig lyckats framställa något enzym i rent tillstånd.
Frågan om enzymernas natur hör till de allra svåraste kapit-
len inom den biologiska kemin, och här ligga i själva verket
^rundorsakerna till livsföreteelserna förborg-ade, ty så mycket
vet man nu, att alla biokemiska oinsättningar ske med till-
hjälp av olika enzymer.
Vissa egenskaper äro gemensamma för enzymerna. Så-
lunda fällas de ur sina lösningar medelst alkohol och kunna
på så sätt tillvaratagas och förvaras med bibehållande (åt-
minstone en tid) av sina karakteristiska egenskaper. De verka
i regel hastigast vid temperaturer mellan 35 och 60°. Vid
upphettning till 60—80° förstöras de, om de befinna sig i los-
ning. I fullkomligt torrt tillstånd åter kunna vissa enzymer
tåla en upphettning till 150°. Vissa ämnen, som hava ett
absolut hämmande inflytande på mikroorganismernas egen ut-