Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
60 speciella ämnen eller vid vissa, bestämda kombinationer av kväve- och kolhaltiga ämnen. Vissa bakterier äga, i likhet med de klorofyllförande väx- terna, formågan att av oorganiska foreningar uppbygga orga- nisk substans och upplagra denna i form av protoplasma i cellerna. Om även dessa bakterier höra till undantagen, så finnas likväl icke så få exempel på dylika, och vi skola i det följande få tillfälle att närmare sysselsätta oss med några av dem. Hithörande bakterier kalias autotrofa, till skillnad från de metatrofa, d. v. s. de som behöva färdigbildade organiska ämnen för sin näring. Det för näringsupptagandet nödvändiga lösliggörandet och sönderdelandet av de olika, av bakterierna angripna ämnena, sker genoni i mikroorganismernas celler bildade enzymer Dessa enzymer kunna i många fall isoleras från cellerna och utöva då sina verkningar oberoende av dessa. Likaså kunna de fortfara att efter cellernas död vara verksamma. Man brukar skil ja på endo- och ektoenzymer, allteftersom enzy- merna ej formå genomtränga cellinembranen eller diffundera genom densamma och sålunda verka även utanför cellen. Enzymerna äro synnerligen gåtfulla kroppar. Deras ke- miska sammansättning är fullständigt okänd, emedan man hittills aldrig lyckats framställa något enzym i rent tillstånd. Frågan om enzymernas natur hör till de allra svåraste kapit- len inom den biologiska kemin, och här ligga i själva verket ^rundorsakerna till livsföreteelserna förborg-ade, ty så mycket vet man nu, att alla biokemiska oinsättningar ske med till- hjälp av olika enzymer. Vissa egenskaper äro gemensamma för enzymerna. Så- lunda fällas de ur sina lösningar medelst alkohol och kunna på så sätt tillvaratagas och förvaras med bibehållande (åt- minstone en tid) av sina karakteristiska egenskaper. De verka i regel hastigast vid temperaturer mellan 35 och 60°. Vid upphettning till 60—80° förstöras de, om de befinna sig i los- ning. I fullkomligt torrt tillstånd åter kunna vissa enzymer tåla en upphettning till 150°. Vissa ämnen, som hava ett absolut hämmande inflytande på mikroorganismernas egen ut-