Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
59 par as iter, och (dem, som leva på livlösa organiska ämnen for saprofyter. Dessa benämningar äro eniellertid oriktiga, ty någon bestämd skillnad mellan dessa båda grupper existerar ej. De till »parasiterna» hörande, sjukdomsalstrande (pato- gena) bakterierna kunna sålunda i de fiesta fall kultiveras på konstgjorda näringssubstrat, alltså på »död» organisk sub- stans, och många »saprofyter» kunna å andra sidan under vissa betingelser bliva patogena, alltså parasiter. Alla mikroorganismer hava emellertid, som sagt, det gemen- samt, aft de för sin näring äro i behov av organisk substans. Från denna allmänna regel gives det dock vissa undantag, till vilka vi litngre fram återkomma. Alla mikroorganismer behöva sålunda såval kväve som kol, vilka båda ämnen ju äro väsentliga beståndsdelar av cellernas protoplasma. Vad först kvävet beträffar, så kunna mikroorganismerne tillgodo- göra sig detta i många olika former, nämligen i form av äggviteämnen, aminoföreningar, ja, även i form av ammonium- föreningar, nitrit eller nitrat eller t. o. in. elementärt kväve. Kolet kunna många mikroorganismer taga från äggviteäm- nena, om dylika stå till deras förfogande, men många göra dock anspråk på speciella kolföreningar, såsom kolhydrater (socker, stärkelse, cellulosa, pentosaner etc.), alkoholer (etyl- alkohol, glycerin, mannit m. 11.), organiska syror och undan- tagsvis kolsyra, koloxid eller metan. Oorganiska ämnen (salter) äro iiven nödvändiga för niikro- organismernas livsverksamhet, liksom for alla cellers över- huvud. Dessa nödvändiga mineraliska ämnen äro i huvudsak desamrna för mikroorganismerna som för de högre organis- merna, nämligen svavel, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och järn. Även ytterligt små mängder, blotta »spår» av dessa ämnen äro emellertid tillräckliga för mikroorganismernas behov. I övrigt växla de olika arternas behov av näringsmedel snart sagt i det oiindliga. Medan många mikroorganismer kunna livnära sig på en mångfaid av olikartade ämnen och överliuvud taget synas vara mycket litet nogräknade, finnes det åter andra, som endast utveckla sig vid närvaro av vissa