Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
71
mjölk) till en temperatur under kokpunkten, i vanliga fall
60—90°. Härigenom dödas liuvudmassan av de i vätskan be-
Hntliga mikroorganismerna, och i följd härav ökas naturligtvis
hållbarheten hos vätskan i fråga i betydande grad, ty ju
färre mikroorganismer, som finnas i densamina, desto lang-
sammare måste naturligtvis dess sönderdelning forsiggå. Vill
man erhålla en från mikroorganismer fullständigt befriad,
eller som det beter steril vätska, så måste man tillgripa
användandet av en högre varmegrad för att döda icke blott de
vegetativa cellerna utan även sporerna. Vanligtvis begagnar
man sig härvidlag av vattenånga av högre tryck än atmos-
færens. Man får då temperaturer högre än 100°. Of ta nog
hander det, att en vätska, som man vill hava fullständigt
steril, ej tål uppvärmning till högre temperatur än 100 utan
att undergå genomgripande förändringar. Man går då tillväga
på så sätt, att man först upphettar den en kortare stund till
100°. Därpa låter man vätskan i fråga stå vid vanlig tem-
peratur till nästa dag, då en liknande upphettning foretages.
Detta förfaringssätt upprepas ännu en gång, så att man inalles
foretager tre upphettningar. Genom detta förfarande dödas
vid den forstå upphettningen de vegetativa formerna. Sedan
växa sporerna till följande dag ut till nya vegetativa celler,
vilka då dödas vid den följande upphettningen. Den tredje
upphettningen'göres för att vara füllt säker, att inga sporer
finnas kvar, som sedermera kunna gro. Denna form av steri-
lisering kalias fraktionerad sterilisering eller tyndallisering efter
den. berömde engelske fysikern Tyndall, som först använde
detta förfarande. Foremål såsom kläder o. d. desinfekteras
eller steriliseras genom upphettning på så sätt, att de utsättas
för vattenånga av mer än atmosfärstryck.
Eit bra och framförallt billigt desinfektionsmedel hava vi
även i solljuset. Det är ett inom Hygienen väl bekant faktum,
att solljuset är en fiende till mikroorganismerna. Överallt
i byggnader bör man därför söka så mycket som möjligt
släppa in solljuset. I mörka vrår, dar naturligtvis dessutom
smuts gärna samlas, trivas mikroorganismerna bäst. Emeller-
tid utöva icke alla strålar i spektret denna desinficierande