Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
7 3
Vi komma nu till de kemislia desinfektionsmedlen. Man
fann snart, att de fiesta ämnen, vilka utöva giftverkan på
växt- och djurorganismen, d. v. s. på celler i allmänhet, även
äro gifter för mikroorganismerna. Denna giftverkan beror
på olika egenskaper. Sålunda äro de ämnen, som verka koagu-
lerande på äggvita, protoplasniagifter och verka dödande på
alla celler. Till dessa slag av kemiska desinfektionsmedel
eller antiseptika, som dessa även kallas, höra t. ex. tanga
metallsalter, formaldehyd och alkohol.
De tunga metallsalterna, såsom exempelvis kvicksilverklorid
(sublimat), kopparsulfat, zinksulfat, äro alla stärkt mikrobicida,
och graden av deras styrka i detta hänseende sammanhänger
i forstå hand med metallradikalens beskaffenhet. Sålunda
verka kvicksilver-, silver- och kopparsalterna kraftigast. För
varje metallsalt åter är dess desinficierande verkan proportio-
nel! mot graden av saltets dissociation i losningen. Kraftigast
verkar sålunda sublimat, medan det nästan ej alls dissocierade
cyankvicksilvret har betydligt svagare verkan. Nedsätter man
subliinatlösningens dissociationsgrad, t. ex. genom tillsats av
klornatrium, så minskas även losningens desinficierande kraft
mer och mer, ju mer NaCl som tiJlsättes. Vanligen användes
sublimat i 0,1 %"-ig losning.
Kraftigt desinficierande verkar även alkohol, bäst i 50—
60 %-ig losning. Man kan ju tycka, att absolut alkohol borde
ha ännu kraftigare verkan, men så är dock ej fallet, beroende
på att denna senate har en betydligt svagare genomträngnings-
formåga gent emot cellmembranen. Sin största användning
såsom antiseptikum har alkoholen i kirurgisk praxis.
Ett av de i våra dagar vanligaste desinfektionsmedlen är
formaldehyd.1 På samma gång det är kraftigt bakteriedödande,
är det mycket effektivt därigenom, att det i gasform lätt trän ger
in överallt, även i minsta springa och skrymsla, varjämte det
sederinera försvinner utan att liiimia några spår efter sig.
Formaldehyden är därför också numera det vanligaste mediet
vid desinfektion av bostader, möbler m. m. Dess kraftiga
1 Formalin utgöres av cn 40% ig losning av formaldehyd i vatten. För
desinfektion användes vanligen 1 — 2 %-ig losning.