Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
7 3 Vi komma nu till de kemislia desinfektionsmedlen. Man fann snart, att de fiesta ämnen, vilka utöva giftverkan på växt- och djurorganismen, d. v. s. på celler i allmänhet, även äro gifter för mikroorganismerna. Denna giftverkan beror på olika egenskaper. Sålunda äro de ämnen, som verka koagu- lerande på äggvita, protoplasniagifter och verka dödande på alla celler. Till dessa slag av kemiska desinfektionsmedel eller antiseptika, som dessa även kallas, höra t. ex. tanga metallsalter, formaldehyd och alkohol. De tunga metallsalterna, såsom exempelvis kvicksilverklorid (sublimat), kopparsulfat, zinksulfat, äro alla stärkt mikrobicida, och graden av deras styrka i detta hänseende sammanhänger i forstå hand med metallradikalens beskaffenhet. Sålunda verka kvicksilver-, silver- och kopparsalterna kraftigast. För varje metallsalt åter är dess desinficierande verkan proportio- nel! mot graden av saltets dissociation i losningen. Kraftigast verkar sålunda sublimat, medan det nästan ej alls dissocierade cyankvicksilvret har betydligt svagare verkan. Nedsätter man subliinatlösningens dissociationsgrad, t. ex. genom tillsats av klornatrium, så minskas även losningens desinficierande kraft mer och mer, ju mer NaCl som tiJlsättes. Vanligen användes sublimat i 0,1 %"-ig losning. Kraftigt desinficierande verkar även alkohol, bäst i 50— 60 %-ig losning. Man kan ju tycka, att absolut alkohol borde ha ännu kraftigare verkan, men så är dock ej fallet, beroende på att denna senate har en betydligt svagare genomträngnings- formåga gent emot cellmembranen. Sin största användning såsom antiseptikum har alkoholen i kirurgisk praxis. Ett av de i våra dagar vanligaste desinfektionsmedlen är formaldehyd.1 På samma gång det är kraftigt bakteriedödande, är det mycket effektivt därigenom, att det i gasform lätt trän ger in överallt, även i minsta springa och skrymsla, varjämte det sederinera försvinner utan att liiimia några spår efter sig. Formaldehyden är därför också numera det vanligaste mediet vid desinfektion av bostader, möbler m. m. Dess kraftiga 1 Formalin utgöres av cn 40% ig losning av formaldehyd i vatten. För desinfektion användes vanligen 1 — 2 %-ig losning.