Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
74 verkan även i stark utspädning gör, aft formaldehyden även kommit till stor användning såsom konserveringsmedel. Andra grupper av ämnen verka ej genom äggvitekoagula- tion, men genom att de förorsaka genomgripande förändringar i äggvitemolekylens sammansättning. Hit höra syror och alkalier samt halogener. Av syrorna användas mest de organiska. Mineralsyrorna äro ju i regel oanvändbara på grund av sina frätande egenskaper. Borsyran har dock fått en mycket ut- bredd användning såsom antiseptikum och konserveringsmedel. Orsaken härtill är, att den å ena sidan är en mycket svag och därför oskadlig syra, å andra sidan har den en ganska kraftig verkan (sårskilt som konserveringsmedel, alltså utvecklings- hämmande), möjligen beroende på, att boren här verkar på samma sätt som de tunga metallerna i deras salter. Av de organiska syrorna äro de vanligast använda karholsyra (fenol), salicylsyra (ortooxibenzoesyra), henzoesyra och dess salter. Till fenolen ansluta sig åtskilliga andra ur stenkolstjaran erhållna foreningar, s. k. kresoler, såsom ly sol, kreolin m. fl., som hava stor praktisk användning. Benzoesyran och dess salter samt salicylsyran användas mest såsom konserveringsmedel. Alkalierna äro mycket litet användbara i praktiken på grund av sina obehagliga biverkningar. Halogenerna åter ha fått stor användning, i synnerhet klor och jod. Kloren an- vändes i form av klorkalk (kalciumhypoklorit), som avgiver fri klor, eller i form av antiformin (natriumhypoklorit + natronlut). Jod har stor användning som antiseptikum inom medicinen. Kraftiga oxidationsmedel ha även fått stor användning till desinfektionsandamål, och deras verkan beror även den på en direkt kemisk om saftning' med äggviteämnena. Hit höra t. ex. kaliumpermanganat, vdtesnperoxid, ozon. Slutligen må nämnas en grupp av ämnen, som likaledes liava en kraftig mikrobicid verkan, oaktat denna ej kan för- klaras på samma sätt som för de hittilis antorda desinfektions- medlem. Hit hör t. ex. kloroform. Delta ämne verkar sålunda varken äggvitekoagulerande eller direk kemiskt, utan måste uppfattas såsom ett specifikt protoplasmagift,