Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
43
hämta muntliga rapporter från hvarje särskild arbet'are, ser man mera
sällan tillämpadt.
Aflöning efter tid forekommer hufvudsakligen för icke yrkes-
arbetare. For tidkontrollen användas vanligen s. k. »Rochester-
ur» med kontrollkort- för hvarje arbet/ire. Kontrollkorten förvaras i två
registerskåp, det ena uppsatt hos portvakten. vid hufvudingången;
det andra skåpet jämte uret finnes inne i själfva verkstaden.
Arbetaren skall vara vid sin arbetspluts i verkstaden, när arbets-
tiden börjar, och därför måste kontrolIkortet här afstämplas medels
kontrolluret. Fabrikspipan blåser forstå gangen fem minuter fore
och andra gången på klockslaget, då arbetet börjar, hvarvid portvak-
ten låser igen alla under hans uppsikt stående registerskåp. En ar-
betare, som kommer för sent, kan sålunda icke komma åt sitt kort
vid fabriksporten, förrän. efter tillsägelse hos portvakten, som har
att anteckna hvarje sådan, begäran. Under arbetstiden. sitta alla
närvarande arbetares kort i verkstadens registerskåp, och de från-
varandes kort sitta i det hos portvakten befintliga skåpet. Verk-
mastaren. kan sålunda lätt kontrollera, hvilka arbetare, som äro borta,
utan att behöfva springa omkring i verkstaden. Bilden, å fore-
gående sida visar utseendet af ett fullstämpladt kontrollkort, hvarur
erhålles respektive arbetares arbetstid.
Byggnadsbransehen.
Aflöning’.
De yrkeslärda byggnadsarbetarna arbeta t. ex. i München huf-
vudsakligen på ackord och förtjäna därvid i genomsnitt 50 proc.
utöfver timlönen. Antalet murare i en ackordkolonn kunna uppgå
till 20—25 man under ledning af en »Vorarbeiter». Förmannen kal-
ias »Polierer», och kan en sådan leda irttill 100 man. Vid större bygg-
nadsföretag anställes en byggnadsingenjör såsom arbetscbef. »Polie-
rer» äro praktiskt utbildade — de hafva forst arbetat som lärlingar
och blifvit gesällcr, skaffa sig därefter den behöfliga teoretiska.
utbildningen i »Baugewerkschulen» (byggnadsyrkesskolor). Murare-
polierern står vanligen öfver de öfriga yrkesgruppernas Polierer vid
samma arbetsplats. En skicklig Polierer kan komma upp till en års-
inkomst af 3,500 rmk, eljcst äro hans lönevillkor vanligen 45 rmk
pr vecka samt tantieme på arbetsgifvarens nettoinkomst.
Arbetare, som hafva mycket låagvariga ackord, erhålla for hvarje
vecka sin aflöning i- form af »förskott», som beräknas efter n.or-
mallönen med tillägg af 4 pf pr timme. Afräkning och slutlikvid
uppgöres. när ackordet är fullbordadt. Genomsnittsförtjänsten i Mün-
chen är pr ä,r: för en murare 1,800—2,000 rmk, för en handtlangare
cirka 1,300 rmk.