Hur man arbetar i Utlandet

53 timmaTs arbetstid; i måliga fabriker är emellertid arbetstiden fw närvarande nedsatt till 9. timmar. Inom beklädnadsbrauschen foteligga uppgifter fran ta- briker för tillverkning af underkläder. Vid dylika fabriker med dag- och nattskift är arbetstiden inklusive måltidsraster 12 timmar p± skift, samt 11 timmar vid. fabriker med endast dagdrift. Rastetidien varierar mellan 1—V/2 timrne. Inom träförädlingsindustrien arbetas dagligen 11 timmar. Vid ler var ufabriker är den effekt i va arbetstiden 9/2 timmar pr dag. . Arbetstiden vid malt- och. cikoriafabriker uppgai 1 10 timmar pr da,g effektivt. Inom bryggeri-industrien är den effektiva arbetstiden pi vec ka följande: For mälteriarbetare 56—72 timmar, atbetaæ«© i kokhusen 72, tappning och buteljering 60, tunnbindare, fatrensare och transport- arbetare 60 timmar. Arbetarna inom glasindustrien äro indelade i 2 huf vuclgi up per: »Glasmacher = gasblåsare, samt »Hilfsarbeiter» = slipare, gravø- rer, glasmålare etc. Sistnämnda arbetarekategori betraktas såsom handtverkare, aro i regel yrkesutbildade såsom handtverkslarlingai och hafva erhållit gesällbref. Glasblåsarna bry sig i allmänhet icko om denna formalitet; yrket i fråga är en specialitet inom vissa fa- milier. Familjefadern biträdes i arbetet af de öfriga familjemed- lemmaTna, hvarför »utbölingar» endast med svårighet kunna Nomina in. i skrået, och yrkeshemligheterna stanna sålunda inom en trange c IvTCtS Glasblåsaren arbetar på styckaøkord, håller sig själf med vterktyg och aflönar sina egna biträden. Arbetstiden per.vecka uppg&r inklu- sive måltidsraster till i regel 54 timmar och öfverstiger aldrig CG timmar. Lagen föreskrifver måltidsraster om sammanlagdt nnnst - timmar per skift for de arbetare, som arbeta vid ugnarna. Tidpunk, terna för rasternas hållande åro emellertid varierande, beroefide på. driftförhällandena; behandlingen af en sroalta tager nämligen. ratt lang tid, och arbetet kan icko afbrytas midt under pågående process. Glasblåsarens yrke är ett af dc mest ansträngande, som öfver hufvud taget finnes; det har därför visat sig nödvändigt att göra »basen» inom ett arbetslag (den s. k. »Glasmachern») i viss mån till arbets- gifvare for att hålla hans intresse uppe. , Efterarbetning af finare glasvaror utföres hufvudsakligen. i aokordsarbete af ofvannamnda »Hilfsarbeiter», som hafva regrelbundnal tider och arbeta ofver hufvud taget under liknande forliållanden som fabriksarbetare vid annau masøtillverkniiis.