Hur man arbetar i Utlandet
År: 1911
Forlag: Aftonbladets Tryckeri
Sted: Stockholm
Sider: 94
UDK: 331 Hur
Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
81
Den bänger i stållinor och stracker sig längs hela fasaden. En enda
man mancvrerar hela ställninsen med murare och mateiialier, så
att muraren hela tiden kan arbeta i samma ställning och på samma
höjd.
Tegel och murbruk hissas upp. Murbruket tillverkas på. arb&ts-
platsen. Murbruksfabriker, flera gånger startade, betala sig ej. fill
de forstå 5 å 6 våningarna går hissen med en hastighet af bOO a l,G00
fot i minuten, för de följahde 6 å 7 våningarna är hastigheden.
1,GOO fot i minuten, och för de högsta våningarna användes högsta
fart för hissarna, 2,000 å 2,200 fot i minuten. En större arbetsgifvaie
har jiif.ddelat mig, att han med en modern hissinrattni.ng’ pa cn. ai-
bstsctar; tar upp till 10:e våningen 64,000 tegel jämte nikiigo murtruk,
a.iks.1 8,006 tegel jämte tillhörande bruk pr
Huiu många tegel pr dag kan eu murare lägga? är en fråga, som
jag helt naturligt sökt att få besvarad. Sammanfattningen af sva-
ren lyder så,: en murare bör inlägga fråa 1,000 till 3,000 tegel pr dag,
beroende på sådana omständigheter som väggens tjocklek, huru*
vida väggen är rak, har hörn m. m. I detta sammanhang vill jag ånyo
erinra om. att den tegelsort, som här användes, är en. annan än i
Sverige, mindre och lätthandterligare. Storleken är SVéXiXSVz eng.
tum.
Forhållandet mellan antalet murare och handtlangare kan äfven.
uttryckas i siffror. Inberäknadt all sådan arbetskraft, brukstillverk-
ning, lastning och lossning vid hissarna samt forsling till murarna
på stäliningen kalkylerar en arbetsgifvare här, att för 2 murare er-
fordras 3 handtlangare eller, som vi i Sverige säga, murarbetsmän.
Hvilken skillnad det kan vara äfven mellan amerikanska arbetare
i fråga om dugligbet och arbetsprestation, darå har jåg erhållit några
uppgifter, som synas mig i bog grad förtjäna omnämnande. En Chi-
cagofirma. som utfört och utför stora arbeten äfven pa andra plat-
ser i Illinois, och andra stater, dar arbetsprisen forhålla sig till
Chicagoprisen på följande satt (den först nämnda siffran är Chicago-
prisen, den sistnämnda de på. ifrågavarande arbetsplatser gallande
timlönerna): Järnställningssättare 65 och 50, murare 67V2 och 60,
träarbetare 62V2 ocb 40, grofarbetare 37 tø och 22, har meddelat mig,
att detta till trots och trots reseersättning och bekostande af logis
för eu kostnad af 5 dollar pr vecka och man, lönar det sig att sända
arbetare från Chicago dit, framför att engagera arbetare på arbets-
platsen. Än mera forvånade mig denaa uppgift, då han med nej be-
svarade min ytterligare fråga, om detta ägde sin giltighet blott be-
träffande hans egen vana och uppöfvade arbetarestam. Det galler
nästau hvilka arbetare som helst, som bruka arbeta här i Chicago,
sade han.
I det foregående har jag haft tillfälle att orda om den tekniska
fardighet, hvarmed de stora byggnaderna här i Amerika utföras,
Äu mera underbara saker får man se och höra, t. ex. Uur en dylik