Hur man arbetar i Utlandet

93 uttryckøt. att vid ackordsarbete arbetade man nog lika strängt i Sverige som i Amerika. En byggmästare i Chicago, som för 20 år sedan arbetade som murare i Stockholm och sedan många ä,r i Chi- cago, innan han blef $jn egen, trodde sig kunna taxera arbetspre* stationen så, att en byggnadsarbetare i Amerika uträttar på 8 timmar lika mycket som en. i Sverige på. 12 timmar. Han syftade då, hvad Sverige vidkommer, på forhållandena för 20 år sedan, både hvad afser en arbetsdag, som då räknade 12 timmar, och den genomsnitt- liga arbetsprestationen på. den tiden. En arbetsgifvare inom finsnic- keriet i Newyork, hvilken hade stor erfarenliet både från Sverige och Amerika,, ville t. o. m. påstå, att tack vare äfven den i Ame- rika långj högre utvecklade maskintekniken utförde eu man dår 3 å 1 gånger så, -mycket som i Sverige. Vai'e harmed huru som. helst, ett är säkert: det råder i alla samhällskretsar i Amerika och icl^e minst bland arbetarna själfva en. god medborgaranda beträffande arbetets uppskattande och skyl- digheten att underordna sig arbetsledningens foreskrifter. Amerikas starkaste sida är, utom den nu nämnda, äfven den utmärkta organisa- tion, som satter sin prägel på allt, på. arbetets fördelning och spe- cialisering. på, tillsyn och öfvervakande osv. Det lönar sig val att. ha. tillräckligt med forman — detta är ett utti'yck. som under mina bLimtal med olika personer of ta gått igen, Det är f. ö. icke blott kroppsarbetarna det nu sagda galler. -Tag har träffat kontorsfolk, som ägt erfarenhet både från Amerika och något af de »gamla länderna», hvilka, försäkrat, att i Amerika kräfves 3 å 4 gåiiger så. mycket arbete som någon annanstädes. Det kräfves så och så mycket arbete, och hvad som ej medhinnes på den ordinarie »kontorstiden, måste göras på den tid, som eljest skulle vara fritid. Särskildt de uykomna få, känna på svårigheterna, och ibland dem. måste ju de. som icke forstå språket i allmanhet. taga i den tyng- sta ändan. En sådan berättade för mig. att hans dagliga ai'bete be- stod i att på ett skolager spika ihop 5- a 600 skolådor, jämte alle- handa andra förekommande arbeten. Nästan enstämmigt bekänna våra landsman, att de forst i Amerika lärt sig att arbeta. Lefnadskostnaderna ha stegrats Lögst obetydligt. Alan beräk- nar. att lifsförnödenheterna stigit med 100 proc, de sista 10 åren. For en famil j, sårdeles då det finns barn, biir det ju i allmänhet icke mycket att lägga undan. Men i Amerika kan folk spara andå, t y det offras icke så mycket på nöjen.. Värdet af 1 dollar, som nominellt är kr. 3:70, torde för den bo- fas ta befolkningen i det närmaste motsvara kr. 2:50 i Sverige. För en resande är värdet ännu mindre. När den fråga,n: Hvarpå beror den större arbetsin- ter si teten i Amerika? skall besvaras, skulle jag vil ja göra det i följande punkter: 1) Det beror på det bättre arbetarematerialet. I stort sedt har