Hur man arbetar i Utlandet

92 så ställdt, att de i medeltal förtjäna 1:75 pr skift. Traarbetåre och pumpare hafva högre aflöning. I östern finns ingen fackförening, utan aflöningen uppgönes mellan. grufförvaltningen och de enskilda arbetarna. De yrkeskunniga arbetarna och hufvudförmannen ofvan jord äro vanligtvis amerikaner. Förmannen under jord, äfvensom de icke yrkeskunniga arbetarna både öfver och under jord äro vanligtvis ut- Lärmingar, här i östern merendels polacker och italienare. Strejker äio ytterst sällsynta foreteelser, hufvudsakligen på grund af det stora öfverflödet på arbetskraft. I södern äro forhållandena mycket likartade, men i allmänhet äro lönerna 25 till 30 proc, lägre. I koldistriktet äro forhållandena helt och hållet olika. på grund af styrkan i arbetarnas fackförening. Aflöningen är dock nästaj) densanHna som i österns jämgrufvor. Arbetarna äro vanligtvis betalda pr ton. I västern atei- äro forhållandena olika. Arbstarna äro där ame- rikaner och äro mycket högt betalda på grund af att västerns gruf- arbetares fackförening är synnerligt stark. Døn billiga utländska ar- betskraften har ännu icke trangt så långt in i landet. Slutreilexioner. i Af den foregående framställningetn. torde hafva framgått, att verkligheten gifver stod, åt den gängse föreställningen, att arbetet i Amerika bedrifves med vida större intensitet än i. Sverige. Man behöfver ej skatta åt det för oss svenskar vanliga felet att beundra, allt utländskt och upphöja detta på Sveriges bekostnad för att komma till en sådan slutsats. Låt oss tag-a, det typiska exemplet med murare. En genomsnittsarbetare i de amerikanska storstädema mu- rar in af vanligt groftegel, visserligen af mindre storlek fin det sven- ska. från 1,000 till 3,000 pr arbetsdag af 8 timmar. Han utför icke ar betet på ackord, utan mot timponning', som t. ex. i Nswyork är 70. j Chicago 671/?' cents. Skulle arbetaren låta någon försumlighet komma sig till last, får han genast gå sin vag och söka sig en ny marknad. Arbetsgifvarna i Stockholm påstå, att vid tjmbetalning arbets- prestationen. på 10 timmars arbetsdag kommer, vid murning af den. større tegelsorten, högst till en siffra» af 5 å <300 st. tegel, för att un- derstundQm nedgå sa lågt som till 300. Eör att kunna uppnå en större arbetsprodukt maste man anlita ackordsystexnet. Enligt gäl- lande ackordslista i Stockholm betalas för vanlig sträckmurning 11 kr. pr 1,000 st. tegel. Jag har föreökt utforska svenskamerikaners mening i d-enna fraga. En person, som arbetat i Örebro den tid han va^’jt i Sve- rige och nu i sommar återvande till Amerika, hade det betecknande