Hur man arbetar i Utlandet

År: 1911

Forlag: Aftonbladets Tryckeri

Sted: Stockholm

Sider: 94

UDK: 331 Hur

Skildringar af arbetsintensitet och arbetsledning i flere Europeiska län. Der samt Nordamerikas Förenta Stater.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 100 Forrige Næste
91 sköta, jordbruk om 100 acres. Två man sköta lättare ett landtbruk om 160 acres än en ensam man 80. Det forekommer icke så sällan, att dylika medelstora jordbruk innehafvas på anende. Jag har på mina resor påtiaffat t. ex. järn- vägskonduktörer, som ägt ett stycke land, och utarrenderat detsamma, vanligtvis till en skandinav eller tysk. Arrendet beräknas i regel dels i en kontant summa, dels i viss procent af skordens storlek. De, som på sin tid upptogo s. k. homestead och sålunda erhöllo jorden fritt, hafva, tack vare goda skördar under en hel del år och den ofvan nämnda värdestegringen bland alla, som sökt sin lycka i den stora republiken, i allmänhet gjort det basta valet. Under det industriarbetarna måst lefva upp lejonparten af sin förtjänst, haf- va dessa arbetat och sofvit sig till valstånd. Också har jag hört många svenska stadsarbetare bittert beklaga, att de icke kommo sig för att rosa ut till Vastcm och mottaga, land. Emellertid förspörjes i de amerikanska farmardistrikten samma klagan som hemma i Sverige, att det biir allt svårare att erhålla nödig arbetskraft i sådana fall, dar sådan är behöflig. Största de- leu af amerikanskt jordbruk är nämligen sådant, som skötes af aga- ren och hans eget husfolk. Men äfven farmaraas söner och dött- rar öfvergifva jordbruket och söka sig till städerna, och det äfven deias, hvilka kunna beskrifva landtlifvets behag och företräden frana- för lifvet i storstäderna på ett satt, som jag aldrig förut höit, hvai- ken i Amerika eller något annat land. Grufdrift. I allmänhet betalas icke-yrkeskunniga arbetare vid järngrufvorna, i staterna Newyork och New-Jersey pr dag eller timme. En dollar och 50 cents eller 1:75 är f. n. den vanliga aflöningen. Träarbetare, sme- der, eldare och ancLra yrkeskunniga arbetare betalas båttre, i det deras aflöning, växlande från 2 dollar till 3:50, i medeltal uppgåi till 2:50 pr dag. De, som arbeta vid krossningsmaskinerna, betalas som vanliga arbetare. De, som arbeta under jorden, hafva det mycket olika stalldt på olika. platser. Drifvare betalas ofta pr fot och erhålla från. 10 till 14 cents pr fot, beroende på huru hårdt berget är, dar de arbeta. Dessa betala sina egna hjälpare, vanligen 1:60 ä 1:75 pr dag. I som- liga fall uppgöres kontrakt med ett lag, såsom t. ex. vid sankning af ett schakt eller vid drifvandet af tunnlar. då arbetarna betalas så och så. mycket pr fot. Beloppet pr fot växlar högst betydligt, allt efter schaktets eller tunnelns läge och bergets hårdhet. Arbeta, e, sysselsatta med lastning och transport af malmen, betalas antinjen efter antalet ton eller pr dag. I förra fallet är kontraktet med dem