Kullager
Teori Och Praktik

4 derskattade man denna energiförlust, men så småningom liar man måst erkänna, att den ofta antager rätt avsevärd storlek. Envar vet att det är lättare att rulla en tunna än att släpa den fram på marken. Detsamma kan tillämpas på området för lagerkonstruktioner. Det gäller här att utbyta glidfriktionen mot rullningsfriktion. Det är dessa synpunkter, som givit upphof till rull-lagret och till kul-lagret. Kullagret har dock icke nått någon större användning, till hufvudsaklig del därför, att det är svårt, kanske omöjligt att jämnt genomhärda de långa rullarna och de hylsor, i vilka dessa skola löpa, dels ock därför, att rullarna i ett så- dant lager gärna ställa sig något snett i förhållande till axeln. Kullagret däremot har vunnit en ständigt växande sprid- ning inom så gott som alla grenar av maskintekniken. Det är nutidens och i ännu högre grad framtidens lager. Teori. Jag har valt som överskrift: »Kullager, teori och praktik». Visserligen komma dessa rader närmast att läsas av praktikens män, och det kunde därför synas överflödigt att här ingå på några teoretiska spörsmål. Men jag instäm- mer tillfullo med den man, som yttrat: »det viktigaste för praktiken är, att den har teorien att stöda sig på». Det är därför jag ej vill förbigå teorien i detta sammanhang. Kulornas Rotation. a) Kring lagrets axel. rell typ. Fig. 1. 1 ett kullager rullar axeln mot ett antal kulor, som i sin ordning rulla mot ett yttre omhölje. Vi vilja nu se hur förhål- landena gestalta sig i ett kullager av gene- Fig. 1 föreställer ett sådant. Linien A —B är lagrets rotationsaxel, D och E äro beröringspunkterna mellan kulan och resp, inre och yttre löpbanorna. För övrigt framgå beteckningarna av figu- ren.