Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

128 gasverk med lågt tryck. Man har sålunda för rörlednin- garna att välja mellan messing och jern, när det gäller vanliga anläggningar. ACETYLENGASEN JEMFÖRD MED ANDRA RELYSNINGSMEDEL. Vi skola nu försöka att sinsemellan jemföra de nu bruk- liga belysningsmedlen och att angifva den ställning, som acetylengasen intager bland dem. En sådan jemförelse utfaller gifvetvis olika alltefter den utgångspunkt, från hvilken man betraktar föremålen för densamma. Derför är det nödvändigt att först tala något om dessa olika utgångspunkter för jemförelsen, och som resultat framgår då kännedom om de fall, der acetylengasen lämpar sig bäst såsom belysningsmedel. Utgångspunkter för vår jemförelse blifva de olika be- lysningsmedlens färg, ljusstyrka och pris, storleken hos de för ljusets framställande nödvändiga anläggningarna samt lampornas konstruktion. De ljuskällor, som vi här under- söka, äro olika slag af elektriskt ljus, glödljus utan använd- ning af elektricitet, lysgas, acetylengas samt fotogen. Efter färgen skiljas de olika slagen af ljus i nästan hvita och i rödaktigt eller gulaktigt hvita. Nästan hvita äro: det elektriska bågljuset, glödljus af lysgas, sprit, foto- gen och acetylengas; röd- eller gulaktigt hvita äro: vanliga gaslågor, elektriskt glödljus och fotogenlågan. Ehuru färgen hos de rödaktiga eller gulaktiga lågorna betydligt afviker från det hvita solljusets ideala färg, är den dock i menniskors tycke icke så obehaglig, som man skulle tro, emedan isynnerhet rödt är en färg, som gör vårt an- sikte yngre och låter de flesta färgskiftningar se varmare ut. Om vi använde blåa eller gröna lågor i stället för röda eller gula, så skulle vi nog anse dem för afskyvärda. Samma måttstock måste vi tillämpa vid bedömandet af det nästan hvita ljuset; det ser t. o. m. ut, som om vi blefve känsligare för nyanserna, ju hvitare ett ljus är. Ehuru fär- gen hos det först använda slaget af gasglödljus var nästan