Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning
Forfatter: Carl v. Malmborg
År: 1899
Forlag: Nordin & Josephson
Sider: 175
UDK: 665.71
Hufvudsakligen Efter Utländska Källor
Med 88 Illustrationer
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
129
fullkomligt hvit, kände sig dock hvar och en obehagligt
berörd af dess karaktäristiska gröna skiftning. Tydligast
framträda dessa olikheter, när man betraktar taflor i konst-
gjord belysning. Det är just här, som acetylengasljuset visar
sig vara öfverlägset alla andra slag af ljus, enär det åter-
gifver färgerna nästan på samma sätt som solljuset.
Det nyaste slaget af gasglödljus t. ex. har en betydligt
hvitare färg än det äldre, som lyste med ett grönaktigt
sken. Men håller man handen mellan ett gasglödljus och en
acetylenlaga, sa synes den af det förra belysta ytan af
handen vara gulaktig, medan den andra ytan har sin natur-
liga färg. Den enda ljuskälla, som i detta afseende kan
täfla med acetylengasljuset, torde vara det elektriska båg-
Ijuset, men skenet hos detta är blåaktigt och kallt, medan
acetylenljuset numera knappast torde uppvisa någon skift-
ning.
* *
Hos hvarje särskildt slag af ljus är ljusstyrkan på ett
alldeles karaktäristiskt sätt begränsad både uppåt och nedåt,
d. v. s. pa grund af ljuskällans egendomliga natur måste
ljusstyrkan hos en låga af ifrågavarande slag ligga inom
vissa gränser. Detta medför en väsentlig inskränkning i de
olika ljussorternas användning. Isynnerhet lämpa sig sådana
ljus, hvilkas minsta låga är för stark för upplysning af ett
vanligt rum, icke för allmänt bruk, medan å andra sidan
sådana ljuskällor föredragas vid belysning af stora salar o.
s. v., af hvilka redan en enda låga utvecklar stor lyskraft.
Det elektriska bågljuset lemnar utan jemförelse det star-
kaste ljuset. Dernäst kommer den s. k. pressgasen med dub-
bel glödstrumpa. En tredje grupp bildas af fotogenglödljuset
och det elektriska glödljuset, som i synnerhet lämpa sig för
belysning af boningsrum. Acetylengasen intager en mellan-
ställning, enär dess starkaste lågor öfverträffa glödljusens
och dess minsta lågor höra till rumsljusens grupp.
De minsta lågorna framkallas af acetylen- och fettgas,
lysgas med flatbrännare och fotogen.
Man ser sålunda häraf, att acetylengas kan användas
å ena sidan för gator, gårdar, salar o. s. v., men å andra
sidan äfven för den allrasvagaste rumsbelysning.
* *
*
v. Malmborg, Acetylenbelysning.
9