ForsideBøgerOm Acetylenbelysning : Populär Fremställning

Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

Forfatter: Carl v. Malmborg

År: 1899

Forlag: Nordin & Josephson

Sider: 175

UDK: 665.71

Hufvudsakligen Efter Utländska Källor

Med 88 Illustrationer

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 188 Forrige Næste
129 fullkomligt hvit, kände sig dock hvar och en obehagligt berörd af dess karaktäristiska gröna skiftning. Tydligast framträda dessa olikheter, när man betraktar taflor i konst- gjord belysning. Det är just här, som acetylengasljuset visar sig vara öfverlägset alla andra slag af ljus, enär det åter- gifver färgerna nästan på samma sätt som solljuset. Det nyaste slaget af gasglödljus t. ex. har en betydligt hvitare färg än det äldre, som lyste med ett grönaktigt sken. Men håller man handen mellan ett gasglödljus och en acetylenlaga, sa synes den af det förra belysta ytan af handen vara gulaktig, medan den andra ytan har sin natur- liga färg. Den enda ljuskälla, som i detta afseende kan täfla med acetylengasljuset, torde vara det elektriska båg- Ijuset, men skenet hos detta är blåaktigt och kallt, medan acetylenljuset numera knappast torde uppvisa någon skift- ning. * * Hos hvarje särskildt slag af ljus är ljusstyrkan på ett alldeles karaktäristiskt sätt begränsad både uppåt och nedåt, d. v. s. pa grund af ljuskällans egendomliga natur måste ljusstyrkan hos en låga af ifrågavarande slag ligga inom vissa gränser. Detta medför en väsentlig inskränkning i de olika ljussorternas användning. Isynnerhet lämpa sig sådana ljus, hvilkas minsta låga är för stark för upplysning af ett vanligt rum, icke för allmänt bruk, medan å andra sidan sådana ljuskällor föredragas vid belysning af stora salar o. s. v., af hvilka redan en enda låga utvecklar stor lyskraft. Det elektriska bågljuset lemnar utan jemförelse det star- kaste ljuset. Dernäst kommer den s. k. pressgasen med dub- bel glödstrumpa. En tredje grupp bildas af fotogenglödljuset och det elektriska glödljuset, som i synnerhet lämpa sig för belysning af boningsrum. Acetylengasen intager en mellan- ställning, enär dess starkaste lågor öfverträffa glödljusens och dess minsta lågor höra till rumsljusens grupp. De minsta lågorna framkallas af acetylen- och fettgas, lysgas med flatbrännare och fotogen. Man ser sålunda häraf, att acetylengas kan användas å ena sidan för gator, gårdar, salar o. s. v., men å andra sidan äfven för den allrasvagaste rumsbelysning. * * * v. Malmborg, Acetylenbelysning. 9