Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning
Forfatter: Carl v. Malmborg
År: 1899
Forlag: Nordin & Josephson
Sider: 175
UDK: 665.71
Hufvudsakligen Efter Utländska Källor
Med 88 Illustrationer
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
gelns botten en ljuslåga, fyller sedan degeln med en bland-
ning af omkring 2 viktdelar kokspulver och 3 viktdelar pul-
veriserad bränd kalk och låter ljusbågen brinna i minst 15
minuter; man skall då i degelns botten finna ett stycke kal-
ciumkarbid.
Kalciumkarbid är ett mörkgrått ämne, som skiftar i
regnbågens färger och till en del påminner om pimpsten.
Om den förvaras i vattentätt kärl, förblifver den oförändrad
i 1 å 2 år. I annat fall vittrar den i beröring med luften
ganska snart. I sig sjelf är kalciumkarbiden oförbrännelig.
För framställning af kalciumkarbid ur kalk och kol er-
fordras en mycket hög temperatur, så hög, att endast den
elektriska ugnen kan alstra den. Det är derför osannolikt,
att kalciumkarbid skulle kunna framställas utan tillhjelp af
den elektriska ugnen.
* *
Utom kalciumkarbid kan i den elektriska ugnen på lik-
nande sätt framställas en hel del andra karbider, d. v. s.
föreningar af kol med olika metaller, såsom barium, stron-
tium, aluminium m. fl. För tekniskt bruk har ännu sä länge
blott kalciumkarbiden betydelse, och derför komma vi här
att i stället för »kalciumkarbid» använda det kortare ordet
»karbid».
* *
*
Acetylengas utvecklas, om karbid kommer i beröring med
vatten; på detta sätt lär uppkomsten af karbid i den elek-
triska ugnen hafva upptäckts. Lägger man något karbid i
ett profrör och tillsätter något vatten, så utvecklas med stor
våldsamhet en gas, som påtänd brinner med röd, sotande
låga vid profrörets mynning.
Denna våldsamhet vid vattnets sönderdelning kan en-
dast jemföras med den, som framkallas af metallen kalium,
när den kommer i beröring med vatten. Men då vätgas
vid den sist nämnda sönderdelningen utvecklas, uppstår der-
emot vid den förra en förening af väte och kol, d. v. s.
just acetylengas.