Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

9 London samt kongresserna i Nurnberg, Frankfurt am Main, Cannstadt och Budapest 1899, hafva fått det intrycket, att vi stå vid tröskeln till ett nytt skede i belysningens historia. Några hithörande siffror torde vara nog att öfvertyga den mest tvifvelsjuke derom. Endast i Tyskland finnes ej mindre än 34 firmor, som uteslutande sysselsätta sig med utförande af acetylengasanläggningar, i Frankrike 24, i England 16, i Sverige 4 och i hela Europa öfver 100 samt i Nordamerika ett 50-tal. De flesta af dessa firmor tillverka äfven acety- lengasverk, hvilka redan äro sä talrika, att öfver 800 äro patenterade, hvartill komma dussintals typer af bordlampor. Antalet patent beträffande acetylenbelysningens hjelpappa- rater, såsom brännare, regulatorer, reningsinrättningar, gas- mätare är äfven påfallande stort. Det kapital, som i euro- peiska länder nedlagts i karbid- och acetylenaffärer, beräk- nas med största sannolikhet vid midten af 1899 till omkring 50 millioner kronor, hvaraf en relativt betydande del kom- mer på vårt land. Det synes derför just nu vara synnerli- gen lämpligt att sätta i den svenska allmänhetens händer en öfversiktlig framställning af de frågor, som sammanhänga med denna snabbt sig utvecklande och betydelsefulla industri. ÖFVERSIKT. Kalciumkarbid alstras, om man lägger en pulveriserad blandning af bränd kalk och kol i en elektrisk ugn. I den stora värme, som i en dylik ugn utvecklas och som anses öfverstiga 3,000 C., tager en del af kolet syre från kalken, som är en förening af syre och metallen kalcium, så att koloxid bildas och kalcium frigöres; detta kalcium förenas genast med en annan del af kolet och bildar kalciumkarbid, cl. v. s. en förening af kalcium med kol, medan koloxiden bortgår och i förening med luftens syre förbrinner till kolsyra. Detta försök är lätt verkstäldt, om man disponerar en elektrisk ström, t. ex. för ett bågljus. Man nedlägger en med ena polen förenad kolstaf i en grafitdegel, som stälts i förbindelse med den andra polen, och åstadkommer i de-