Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

HH trisk ljusbåge, som uppstår mellan två kolkroppar och för hvilken utsättas de ämnen, som skola behandlas. Ofta nog har den ena kolkroppen formen af en vertikal stång, som är rörlig i och för reglering, den andra kolkroppen deremot formen af en med kol klädd eller af kol gjord degel, i hvil- kens botten ljusbågen bildas och hvari inläggas de ämnen, som skola behandlas. För ett tydliggöra förhållandena, vilja vi redan här nämna, att den elektriska spänningen är den vid bågljus vanliga, men att strömstyrkan tages åtminstone ett hundra gånger större. De tekniska svårigheter, som möta vid konstrueringen af en stor karbidugn, äro icke obetydliga. En af de största svårigheterna uppstår genom den fruktansvärda hettan från ljusbågen, i hvilken alla metaller och jordarter utom kolet lätt smälta och som kan uppskattas till minst dubbla den temperatur, som råder i en masugn. De fordringar, som måste ställas på en duglig karbid- ugn, ha derför gifvit upphof till en hel rad af olika kon- struktioner af dylika, af hvilka en del profvats och ytter- ligare förbättrats i både äldre och nyare karbidverk; utan tvifvel skola vi om några få år ega ännu flera ändamåls- enliga konstruktioner. Utan att här inlåta oss på dessa konstruktioners detal- jer, vilja vi omnämna två slags fabrikationssätt. I det ena fallet låter man det i degeln uppstående kar- bidlagret ökas, tills det nästan stiger till degelns kant; derpå tages kolstången ur degeln, och degeln jemte »karbidkakan» flyttas undan, hvarefter en ny tom degel insättes i ugnen, i hvilken en ny »karbidkaka» utvecklas o. s. v. I det andra fallet bortföres, på samma sätt som i smält- eller masugnar, den på bottnen af ugnen samlade flytande karbiden genom en öppning, antingen kontinuerligt genom att icke stänga öppningen eller priodiskt genom att ömsom stänga och öppna afloppet. Detta sätt kan vanligen blott användas vid mycket stora ugnar, emedan små ugnar ut- veckla mindre värme, så att karbiden, som öfvergår i fast form vid en temperatur af mer än 3,000 C., mycket lätt stelnar i kanten af »kakan» oeh deri genom täpper till af- loppsöppningen. Detta senast nämnda slag af karbidugnar anses numera vara det fördelaktigaste.