ForsideBøgerOm Acetylenbelysning : Populär Fremställning

Om Acetylenbelysning
Populär Fremställning

Forfatter: Carl v. Malmborg

År: 1899

Forlag: Nordin & Josephson

Sider: 175

UDK: 665.71

Hufvudsakligen Efter Utländska Källor

Med 88 Illustrationer

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 188 Forrige Næste
 af dyk- och öfversvämningsapparater gör det omöjligt att med ens anskaffa dem, men kastapparaterna synas hafva framtiden för sig. Af alla ofvanbeskrifna system finnas apparater i bruk, som samtliga fungera till egarnes belåtenhet. Det påstås, att man genom acetylengasens omsorgsfulla rening fullkomligt kan förhindra brännaren att sotas, hvilket den annars lätt gör. Acetylengasens föroreningar äro huf- vudsakligen en följd af karbidens föroreningar. I flera fall uppgå föroreningarna till 2 volymprocent och utgöras af ammoniak, fosforväte, vätesvafla, svafvelammonium och svaf- velsyra. Det enklaste sättet att få gasen ren, är att använda så ren kalciumkarbid som möjligt, hvilket åter beror på råämnets större eller mindre renhet. Teoretiskt låter detta ju mycket bra, men i praktiken blir man nog tvungen att rengöra gasen, hvilken rengöring måste ske på dess väg mellan gasutvecklaren och gasbehållaren. För detta ända- mål tvingar man den orena gasen att antingen gå igenom lämpliga torra, porösa ämnen eller ock att sprida sig öfve.i fuktiga kemikalier eller genom metalllösningar. Först och främst måste gasen befrias från ammoniak, hvilket kan ske genom tvättning med svafvelsyra, Derpå kan man låta följa ett bad för att få bort fosforvätet. Här- till har föreslagits kopparsulfat, sur kopparkloridlösning, koncentrerad svafvelsyra samt klorkalk i nästan torr form. Fosforvätet måste redan på grund af sin unkna lukt aflägsnas, dessutom misstänkes det i synnerhet vara orsaken till brännarnes benägenhet att sota. I större gasverk torde man nog också aflägsna vätesvaflan och svafvelsyrligheten genom de bepröfvade medlen kalk och myrmalm. Vatten- ångan måste få tillfälle att kondenseras, eller ock får man torka gasen på vanligt sätt. Sjelfantändning af dc förorenande beståndsdelarna kan, om gasutvecklingen försiggår normalt och om apparater och rörledningar blott innehålla acetylengas, såsom vi här nedan skola visa, icke förorsaka någon skada i dessa under lågt tryck arbetande apparater. Man har blott att tillse