Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

81 silver smältas i s. k. Perröts* gas-degelungnar (fig. 141), vilka eldas med lysgas. Degeln a står på ett underlag, som kan höjas och sänkas. Gasen inkommer genom ett rör 1 i en ringformig behållare f samt ledes härifrån genom rören g och en öppning i ugnsbottnen in i ugnen, där förbränningen äger rum. Luften inkommer genom bottnen i den vid ugnsloten befintliga behållaren och blandas med gasen i nedre ändan av rören g. Själva ugnen liar dubbla väggar och är täckt med ett lock med ti tthål. Förbränningsgaserna ledas genom den inre ugnens lock b in i mellanrummet och här- ifrån ut i det fria. 155. b. Flammugnar. Flammugn användes huvudsak- ligen endast vid smältning av brons i större mängd, såsom t. ax. vid gjutning av kyrkklockor. Även gjutjärn smältes i flammugn, isynnerhet om krossandet av smältstyckena bleve dyrt, t. ex. vid nedsmältning av gamla valsar, maskin- delar m. m. Flammugnarna kunna även indelas i två grup- per, nämligen i ugnar för fast bränsle och ugnar för gas- formigt bränsle. Vid gjuterier begagnas endast flammugnar för fast bränsle. Gasformigt bränsle kommer till användning endast i flammugnar för framställning av välljärn (och, såsom redan nämnts, även i degelflammugnar). Då fast bräns- le användes, är i förening med flammugnen inbyggd en eldstad, varför en sådan flammuen ibland även kallas flammugn med rost (rostflammugn). En sådan visas i fig. 142. Lågan från eldstaden går över eldbryggan till den egentliga ugnen eller härden, som har formen av en grop. Ugnens välvda tak sänker sig mot fördjupningen och leder lågan nedåt, närmare smällmetallen. Metallen, som inskjutes i ugnen genom den större luckan, smälter småningom och rinner ned i gropen. Genom den mindre öppningen kan smältningens förlopp iakttagas. Utslagsöppningen befin- ner sig vid ugnsbottnens lägsta punkt. Draget åstad- kommes medels en lång skorsten. Smältningen tager c:a 6—8 timmar i anspråk. Av bränslets hela värmemängd utnyttjas för smältningen c:a 9%. — Vid smältning av brons användes hällre ved än stenkol såsom bränsle, enär det i stenkolet in- gående svavlet inverkar menligt på bronsen. För att så mycket som möjligt förhindra, att metallen genom oxida- 6 — Mekanisk teknologi.