Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
103 tillstånd. Föremålet utformas härvid genom att ställvis uttänja eller slå ihop plåten. Om t. ex. ett halvklotformigt kärl skall framställas, så lägges mitten av ett rundskuret plåtstycke på ett kupigt städ och plåten uthamras på mitten, med tillhjälp av en ävenledes kupig hammare, varvid mate- rialet förskjutes i riktning mot kanterna och plåten alltså uttänjes, men enär kanterna ej giva efter, så måste mitten bliva kupig (fig. 177). På detta sätt drives plåten, genom att man småningom går utåt med ham- « maren, så att den till slut får for- men av ett kärl. -— Man kan även framställa kärlet genom att anhopa materialet vid kanterna av plåten. Härvid böjas plåtens kanter små- . LJ ningom inåt så, att de bilda kärlets 1771 Dnvmng- sidor. Kanterna bilda härvid veck, som utjämnas genom anhopning av material med hamma- ren. Sidorna bliva sålunda något tjockare än bottnen.—Man kan kombinera bägge sätten sålunda, att bottnen först drives kupig, varpå sidorna färdighamras enligt anhopningsmeto- den. — Vid kallhamring bör metallen vara möjligast seg; vanligen framställas på detta sätt endast föremål av koppar och mjukt järn, ävensom av guld och silver. Enär dessa metaller vid kallhamring bliva hårda och spröda, böra de emellanåt upphettas (utglödgas), varigenom de åter bliva mjuka ocli smidbara. — Hård järnplåt smides vanligen i varmt tillstånd, enär den är alltför spröd för kallhamring. 188. Inslagningen av figurer vid ciselering sker sålunda, att en tunn plåt lägges på ett mjukt underlag, t. ex. på en beck- eller blyplatta, ocli man slår därpå med en puns (ett huggjärn med avrundad spets), så att det uppstår fördjup- ningar i plåten, vilka tillsamman bilda bokstäver, blad o. s. v. Delvis uttänjes plåten härvid, delvis böjes densamma. På detta sätt dekoreras huvudsakligast urnor och kärl (av kop- par-, mässings-, guld- och silverplåt). Urnorna fyllas härvid vanligen med en beckblandning, bestående av 1 del beck ocli 2 delar tegelmjöl. 189. Maltning och polering o. s. v. av plåtytor vid cise- lering sker likaså medels en. lämplig, mejselliknande puns