Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
103
tillstånd. Föremålet utformas härvid genom att ställvis
uttänja eller slå ihop plåten. Om t. ex. ett halvklotformigt
kärl skall framställas, så lägges mitten av ett rundskuret
plåtstycke på ett kupigt städ och plåten uthamras på mitten,
med tillhjälp av en ävenledes kupig hammare, varvid mate-
rialet förskjutes i riktning mot kanterna och plåten alltså
uttänjes, men enär kanterna ej giva efter, så måste mitten
bliva kupig (fig. 177). På detta sätt drives plåten, genom att
man småningom går utåt med ham- «
maren, så att den till slut får for-
men av ett kärl. -— Man kan även
framställa kärlet genom att anhopa
materialet vid kanterna av plåten.
Härvid böjas plåtens kanter små- . LJ
ningom inåt så, att de bilda kärlets 1771 Dnvmng-
sidor. Kanterna bilda härvid veck,
som utjämnas genom anhopning av material med hamma-
ren. Sidorna bliva sålunda något tjockare än bottnen.—Man
kan kombinera bägge sätten sålunda, att bottnen först drives
kupig, varpå sidorna färdighamras enligt anhopningsmeto-
den. — Vid kallhamring bör metallen vara möjligast seg;
vanligen framställas på detta sätt endast föremål av koppar
och mjukt järn, ävensom av guld och silver. Enär dessa
metaller vid kallhamring bliva hårda och spröda, böra de
emellanåt upphettas (utglödgas), varigenom de åter bliva
mjuka ocli smidbara. — Hård järnplåt smides vanligen i
varmt tillstånd, enär den är alltför spröd för kallhamring.
188. Inslagningen av figurer vid ciselering sker sålunda,
att en tunn plåt lägges på ett mjukt underlag, t. ex. på en
beck- eller blyplatta, ocli man slår därpå med en puns (ett
huggjärn med avrundad spets), så att det uppstår fördjup-
ningar i plåten, vilka tillsamman bilda bokstäver, blad o. s. v.
Delvis uttänjes plåten härvid, delvis böjes densamma. På
detta sätt dekoreras huvudsakligast urnor och kärl (av kop-
par-, mässings-, guld- och silverplåt). Urnorna fyllas härvid
vanligen med en beckblandning, bestående av 1 del beck ocli
2 delar tegelmjöl.
189. Maltning och polering o. s. v. av plåtytor vid cise-
lering sker likaså medels en. lämplig, mejselliknande puns