Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

104 och en hammare. Dessa slag kännas ej på plåtens motsatta sida. Maltning av ytor t. ex. sker med en puns, vars ända är full av små piggar. — Vid ciselering behövas flere slag av punsar: plana, runda och kantiga, kullriga, kupiga o. s. v., inalles över 300 olika slag. 190. Punsen begagnar man dessutom vid flere olika arbeten såsom t. ex. vid förfärdigandet av stämplar, då man icke kan eller vill gravera desamma. Med punsen inslås då fördjupningar på bestämda ställen å metallytan, varigenom den önskade figuren åstadkommes. Punsen är vanligen på ändan försedd med någon figur eller figurdel, siffra eller bok- stav (bokstavsstämpel). En puns, som på ändan har ett bes tämt tecken, kallas stämpel. Vid användandet av större stämplar inslås icke spåren i arbetsstycket, utan de inpräs- sas (präglas), såsom t. ex. mynt. 191. U t r ä t n i n g (riktning) av plåtar. Genom kallhamring kunna plåtar och andra tunna föremål uträtas på samma sätt som de drivas. Då plåtarna lämna fabriken, äro de vanligen mera eller mindre kupiga. Man kan nu rikta dem antingen med tillhjälp av maskiner eller genom att hamra dem för hand. Plåten lägges härvid på ett jämnhyvlat järnplan och man slår med en hammare på bucklans kanter, varvid materia- let här uttänjes och bucklan utjämnas. Om åter plåtens kan- ter gått i veck, uttänjes plåten på mitten. — Uträtning för hand är dock ett tidsödande arbete, som fordrar vana och säkerhet, och dessutom kan plåten, om dess yta efteråt hyv- las, ånyo tillbucklas till följd därav, att vid hamrandet i plå- tens ytlager uppstå spänningar, som genom hyvlingen upp- hävas och sålunda tillåta spänningarna i plåtens inre att ånyo deformera densamma. 192. b. Diktning. Fogarna på ångpannor och av tjockare än 5 mm:s plåt framställda kärl i allmänhet, i vilka gaser eller vätskor under tryck förvaras, fås att hålla tätt utan särskilda tätningsmedel genom att i kallt tillstånd stuka plåt- kanten med diktmejsel och hammare, så att plåtkanten präs- sas tätt emot den andra plåten.