Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

109 och silver. — Dragkraften, som aldrig får vara större än arbets- styckets hållfasthet, beror på formförändringens storlek, frik- tionen vid hålets kanter och materialets hårdhet. Därför kan ett föremåls genomskärning icke med en dragning i alltför hög grad förminskas. Om genomskäringsytans diameter före utdrag- J ningen är d och efter denna dx, så är förhållandet—1 = 0,9 — 0,95 för järn, 0,97 för stål, 0,925 för koppar och 0,85 för silver. För att minska friktionen göras draghålen möjli- gast släta, arbetss ty ekets yta putsas hälst blank och smörj es; järntråd förkoppras vanligen sålunda, att den för en stund nedsänkes i kopparvitriollösning, varvid järnets yta över- drages med ett tunn t kopparskikt som, utom att det minskar friktionen, giver tråden en vacker färg. Vid drag- ning prässas materialets molekyler närmare var- andra, varigenom detta blir hårdare och tillika Fig> i85. Dragplatta. sprödare samt slutligen kan brista, om det ej emellanåt utglödgas. Utglödgandet sker i slutna, från yttre sidan upphettade kärl (mufflar) av gjutjärn, i vilka trådhärvorna inbäddas i kolstybb, för att luftens syre ej skall oxidera metallen. Det tunna oxidskikt, som dock alltid uppstår på den utglödgade tråden, avlägsnas medels utspädd svavelsyra, som löser detsamma; härpå skakas trådhärvan kraftigt, så att oxidskiktet bortfaller. Skakandet sker medels särskilda maskiner; härvorna trädas på uppåt och nedåt rörliga spett, vilka upplyfta härvorna och därpå fälla dem till golvet, varvid trådarna gnidas rena mot varandra; eller också insättas trådhärvorna i en roterande rengöringstrumma, tillsamman med ren sand. 201. Stål- och järntråd utvalsas först till en grovlek av c:a 5 mm, varpå den utdrages. Den efter valsningen kvar- blivna slaggen eller valsfjället avlägsnas på ovanbeskrivet sätt. — Koppar-, mässings- och zinktråd drages av fyrkantiga plåtremsor, vilkas vassa hörn vanligen först avrundas genom valsning. 202. Genom dragning framställas även plåtlister. Härvid