Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
117
minsta möjliga bearbetning ocn materialförlust kan fram-
ställas. Verktygsstålen indelas huvudsakligast i fyra grup-
per:
1) Siemens -Martin götstål, innehåller kol
efter behov, är segt och starkt; användes till skärande verk-
tyg av olika slag. Av denna stålsort göras alla sådana skä-
rande verktyg, vilka betecknas såsom gjorda av götstål (»gjut-
stål», »Gusstahl», »Gast Steel»). Ett järnverk i Westfalen (Hör-
der) framställer följande olika slag av detta stål, vilka här
uppräknas även därför, att ur tabellen framgår, huru kolhal-
ten inverkar på stålets hållfasthet.
Hårdhets- nummer Hållfasthet kg/cm2 3 4 Kolhalt % Egenskaper Användning
3 5600— 6100 0,3 3—0,3 8 Halvmjukt stål, lätthärdat. Till maskindelar, bösspipor, spadar.
4 6100— 6800 0,38—-0,45 Segt verktygs- stål. Till fjädrar m. m.
5 a 6800— 7400 0,45—0,50 Medelhårt d:o. Till knivar, ham- mare m. m.
5b 7400— 7800 0,50—0,55 D:o D:o —»— —»— —»—
6 8000— 8600 0,55—0,60 Hårt verktygs- stål. Till mejslar, filar, sågblad m. m.
7 8600— 9000 0,60—0,68 D:o D:o —»— —»— —»—
8 9000—10000 0,68—0,75 Mycket hårt stål. Till valsar, nålar, paraplyspröt m. m.
2) V ä 11 s t å 1. Detta användes i synnerhet till stål-
sättning av yxor och liar samt är hållfast och hårt, men något
ojämnt. Det är lätt att svetsa (§ 361).
3) Degel- (gjut-) stål användes allmänt till skä-
rande verktyg för bearbetning av järn. Detta verktygsstål
framställes i olika grovlekar och sorter för olika ändamål
enligt omstående tabell. Engelsmännen kalla detta stål Cru-
sible Steel.
4) Snabbstål. Vanligt stål innehåller c:a 0,65—-
1,5 % kol. För att öka hårdheten hos stålet tillsättes krom,