Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

117 minsta möjliga bearbetning ocn materialförlust kan fram- ställas. Verktygsstålen indelas huvudsakligast i fyra grup- per: 1) Siemens -Martin götstål, innehåller kol efter behov, är segt och starkt; användes till skärande verk- tyg av olika slag. Av denna stålsort göras alla sådana skä- rande verktyg, vilka betecknas såsom gjorda av götstål (»gjut- stål», »Gusstahl», »Gast Steel»). Ett järnverk i Westfalen (Hör- der) framställer följande olika slag av detta stål, vilka här uppräknas även därför, att ur tabellen framgår, huru kolhal- ten inverkar på stålets hållfasthet. Hårdhets- nummer Hållfasthet kg/cm2 3 4 Kolhalt % Egenskaper Användning 3 5600— 6100 0,3 3—0,3 8 Halvmjukt stål, lätthärdat. Till maskindelar, bösspipor, spadar. 4 6100— 6800 0,38—-0,45 Segt verktygs- stål. Till fjädrar m. m. 5 a 6800— 7400 0,45—0,50 Medelhårt d:o. Till knivar, ham- mare m. m. 5b 7400— 7800 0,50—0,55 D:o D:o —»— —»— —»— 6 8000— 8600 0,55—0,60 Hårt verktygs- stål. Till mejslar, filar, sågblad m. m. 7 8600— 9000 0,60—0,68 D:o D:o —»— —»— —»— 8 9000—10000 0,68—0,75 Mycket hårt stål. Till valsar, nålar, paraplyspröt m. m. 2) V ä 11 s t å 1. Detta användes i synnerhet till stål- sättning av yxor och liar samt är hållfast och hårt, men något ojämnt. Det är lätt att svetsa (§ 361). 3) Degel- (gjut-) stål användes allmänt till skä- rande verktyg för bearbetning av järn. Detta verktygsstål framställes i olika grovlekar och sorter för olika ändamål enligt omstående tabell. Engelsmännen kalla detta stål Cru- sible Steel. 4) Snabbstål. Vanligt stål innehåller c:a 0,65—- 1,5 % kol. För att öka hårdheten hos stålet tillsättes krom,