Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
116 då arbetsstyckets yta skall bliva noggrant slätad och; erhålla form efter någon bestämd yta. 212. ^Verktygsmaskinerna äro i allmänhet så konstrue- rade, att det vid dem fästa stålet och arbetsstycket genom förmedling av någon ändamålsenlig mekanism erhålla en sådan rörelse i förhållande till varandra, att stålet på ett bestämt sätt lösgör större eller mindre spånor eller delar från arbetsstycket. Stålets och arbetsstyckets rörelse i förhål- lande till varandra är sammansatt av tvenne särskilda rörel- ser, nämligen: huvud rörelsen, varunder stålet lösgör spånen, samt matnings- eller birörelsen, varvid stå- let och arbetsstycket förskjutas i förhållande till varandra så, att lösgörandet av en ny spån möjliggöres. Beroende där- på, om arbetsstycket eller stålet utför huvud- eller matnings- rörelsen eller bägge rörelserna, kunna fyra olika fall sär- skiljas: } 1) Arbetsstycket utför huvudrörelsen, stålet matnings- rörelsen, såsom t. ex. vid en svarv. 2) Stålet utför huvudrörelsen, arbetsstycket matnings- rörelsen, t. ex. vid shaping-maskinerna. 3) Stålet utför både huvud- och matningsrörelsen, ar- betsstycket står stilla, t. ex. vid borrmaskinerna. 4) Arbetsstycket utför bägge rörelserna, stålet står stilla, t. ex. vid borrmaskinerna för borrning av bösspipor. 213) Vardera rörelsen kan vara kontinuerlig eller perio- disk. I det förra fallet är huvudrörelsen roterande, i det senare fram- och återgående samt då vanligen rätlinig. Både den kontinuerliga och den periodiska matningsrörelsen ske van- ligen rätlinigt. 214) Verktygsstålet. Det material, varav verkty- gen förfärdigas, bör vara hållbart och hårt samt tillika lätt att bearbeta. Dessa egenskaper besittas av stålet, som all- mänt begagnas för detta ändamål. Det beror i hög grad av verktygsstålets beskaffenhet, om arbetet kan utföras snabbt och billigt. Av denna orsak framställas även särskilda verk- tygsstål, t. o. m. för olika ändamål, t. ex. svarv, hyvelr och fräsmaskinstål m. m. Verktygsstålen äro jämförelsevis dyra, varför de redan i fabrikerna utvalsas till stänger av lämplig storlek och form, varav det önskade verktyget sedan med