Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

115 (avskärande) verktygen. Ett durchschlag (fig?195) består av en, för erhållande av ansatsvinkeln något konisk, med en liten centrumspets b försedd stans eller puns, vilken därigenom, att centrumspetsen nedtryckes i en med tillhjälp av en körnare inslagen fördjupning a på arbetsstycket, föres noggrant på det. bestämda stället. Arbetsstycket vilar på en underlagsring (hålring), vars håldiameter d2 är något större än punsens så, att denna ej fastnar i hålet. 210. Vid de spån skäran de verktygen intränger stålet som en kil i arbetsstycket och lösgör, delvis skärande, spånen. Vid stålets rörelse framåt trycker spånen mot skärplanet, varvid stålet i någon mån inprässas i arbetsstycket. Vid de spånskärande verktygen sker denna inprässning i betydlig grad. Därför är ansatsvinkeln (§ 208) vid dessa av största vikt. — Då spånen begynner lösgöras, brytes den, om materialet är mjukt, tid efter annan, varigenom sågtandsliknande grader uppstå på arbetsstycket, men om materialet Fig. 195. Durchschlag. är hårt, söndersmulas spånen. Då spånen brytes, skakar stålet och arbetsytan blir något ojämn och vågig. — Den skärande kanten kan vara antingen rak eller krökt. Om den skärande kanten står vin- kelrätt mot rörelseriktningen, upprullas spånen framför stålet, om den står snett, vrides spånen skruvformigt åt sidan och kommer ej i vägen för stålet; dessutom är skärvinkeln härvid spetsigare, medan slip ni ngs vinkeln är densamma. —- Slipningsvinkelns storlek är beroende av materialets hård- het och är desto större, ju hårdare detta är. Vid skärande verktyg för bearbetning av trä är slipningsvinkeln c:a 18—20°, vid verktyg för bearbetning av järn och mässing 60—70° och vid verktyg för bearbetning av kokill-gjutgods 80—-85°. — Ansatsvinkeln är omkring 3—4°. 211. De skavande verktygen lösgöra blott tunna och små spånor, enär stålet i detta fall ej kan intränga djupare i arbetsstycket. Skavande verktyg användas endast