Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

132 här- Om kal- eller Fig. 206. Handmejslar. med kort slag. Fig. 207- Tryckluft-mejsel len och lösgör sålunda småningom en spån från denna. För metallarbeten avsedda mej siar göras av ståls tänger av lämp- lig längd, vilkas ena ända smides spetsig (c:a 15—-30°), das och slipas så, att slipningsvinkeln är c:a 45—70°. den skärande kanten är bred, las mejseln flack mej sel gradmej sel (fig. 206 A), om den åter är smal och står vinkel- rätt emot skaftets bredd, så kallas den kryssmej sel (fig. 206 B). Mejselns skärande kant kan vara antingen rak, såsom vid de ovan- nämnda mejslarna, eller rund, så- som vid rundmej seln (fig. 206 C), med vilken oljespår inhug- gas i lager. Med en kryssmejsel anbringas kilspår å axlar, hjul o. s. v., eller lösgöras delar från föremål, eller ock inhugger man därmed större hål å pannor. Smederna begagna även skaftmejslar och avskro- tare (§ 181). 228. Pneumatiska mejslar. Dessa bestå av en med komprimerad luft driven stålkolv (hammare), vilken rör sig fram och till- baka i en särskild cylinder och med stor hastighet (c:a 8,000—10,000 släg i minuten) slår på mejseln. Fig. 207 framställer en pneumatisk ham- mare av enklaste slag (en ventillös hammare). Den till ett tryck av 2—4 atm. komprimerade luften inledes medels en slang genom öppningen t i hammarens handtag. Genom att trycka på hävstången d öppnas en liten propp, varvid luften inströmmar genom kanalen emot den lilla, av ham- marens tjockare del bildade ringytan r, drivande hammaren k