Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

Forfatter: Paavo Pero

År: 1920

Forlag: Björck & Börjeson

Sted: Stocholm

Udgave: 2

Sider: 512

UDK: 621.9 (022)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 536 Forrige Næste
135 3. Stämjärn och knivar. 232. Stämjärn och knivar äro de vanligasteliandverkty- gen vid bearbetning av trä. Slipningsvinkeln är för stämjär- nen 18—35°. Den skärande kanten befinner sig i ena ändan av stålet, den andra är utsmidd till en spetsig ten, vilken instic- kes i ett skaft av trä. Stämjärnen hava olika form, beroende därpå, för vilket ändamål de skola användas; så begagnas t. ex. det vanliga flata stämjärnet (fig. 213 A) till att släta sidorna på tapphål, det tjocka lockbettet B Fig. 213. Stämjärn och dymlingsjärn. begagnas vid inhuggandet av tapphål i trä. Ännu må nämnas det halvrunda håljärnet C (skölp), kl ö v j ä r n e t D, vid vilket, den skärande kanten bildar en vinkel, och sked- järnet E. Träsnidare begagna i synnerhet de två sist- nämnda järnen. — Träpluggar och tappar framställas medels ett d y m 1 i n g s j ä r n F, sålunda, att ett trästycke av lämp- lig längd i sin längdriktning slås emot röret r, vars vassa kan- ter då ur detta utskära en cylindrisk tapp. -—|På knivarna be- finner sig den skärande kanten vid stålets ena sida. Skaftet är, liksom på stämjärnen, av trä och kort, så att det kan hållas i handen. Om man önskar använda större kraft, förses kniven med ett långt skaft, vars ena ända under täljandet vilar mot