Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

135 3. Stämjärn och knivar. 232. Stämjärn och knivar äro de vanligasteliandverkty- gen vid bearbetning av trä. Slipningsvinkeln är för stämjär- nen 18—35°. Den skärande kanten befinner sig i ena ändan av stålet, den andra är utsmidd till en spetsig ten, vilken instic- kes i ett skaft av trä. Stämjärnen hava olika form, beroende därpå, för vilket ändamål de skola användas; så begagnas t. ex. det vanliga flata stämjärnet (fig. 213 A) till att släta sidorna på tapphål, det tjocka lockbettet B Fig. 213. Stämjärn och dymlingsjärn. begagnas vid inhuggandet av tapphål i trä. Ännu må nämnas det halvrunda håljärnet C (skölp), kl ö v j ä r n e t D, vid vilket, den skärande kanten bildar en vinkel, och sked- järnet E. Träsnidare begagna i synnerhet de två sist- nämnda järnen. — Träpluggar och tappar framställas medels ett d y m 1 i n g s j ä r n F, sålunda, att ett trästycke av lämp- lig längd i sin längdriktning slås emot röret r, vars vassa kan- ter då ur detta utskära en cylindrisk tapp. -—|På knivarna be- finner sig den skärande kanten vid stålets ena sida. Skaftet är, liksom på stämjärnen, av trä och kort, så att det kan hållas i handen. Om man önskar använda större kraft, förses kniven med ett långt skaft, vars ena ända under täljandet vilar mot