Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
135
3. Stämjärn och knivar.
232. Stämjärn och knivar äro de vanligasteliandverkty-
gen vid bearbetning av trä. Slipningsvinkeln är för stämjär-
nen 18—35°. Den skärande kanten befinner sig i ena ändan av
stålet, den andra är utsmidd till en spetsig ten, vilken instic-
kes i ett skaft av trä. Stämjärnen hava olika form, beroende
därpå, för vilket ändamål de skola användas; så begagnas
t. ex. det vanliga flata stämjärnet (fig. 213 A) till
att släta sidorna på tapphål, det tjocka lockbettet B
Fig. 213. Stämjärn och dymlingsjärn.
begagnas vid inhuggandet av tapphål i trä. Ännu må nämnas
det halvrunda håljärnet C (skölp), kl ö v j ä r n e t D,
vid vilket, den skärande kanten bildar en vinkel, och sked-
järnet E. Träsnidare begagna i synnerhet de två sist-
nämnda järnen. — Träpluggar och tappar framställas medels
ett d y m 1 i n g s j ä r n F, sålunda, att ett trästycke av lämp-
lig längd i sin längdriktning slås emot röret r, vars vassa kan-
ter då ur detta utskära en cylindrisk tapp. -—|På knivarna be-
finner sig den skärande kanten vid stålets ena sida. Skaftet är,
liksom på stämjärnen, av trä och kort, så att det kan hållas i
handen. Om man önskar använda större kraft, förses kniven
med ett långt skaft, vars ena ända under täljandet vilar mot