Mekanisk Teknologi
För Industriskolor
Forfatter: Paavo Pero
År: 1920
Forlag: Björck & Börjeson
Sted: Stocholm
Udgave: 2
Sider: 512
UDK: 621.9 (022)
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
140
vel är den i tig. 220 avbildade Stanley-hyveln, som kan an-
vändas vid hyvling av både plana och buktiga ytor. På mit-
ten av gjutjärnsstommen k befinner sig en skruv s, vårs ena
ända är fäst mitt på den tunna stålsulan. Med tillhjälp av
muttern t kan sulan böjas utåt eller inåt eller inställas full-
komligt plan. Stålet inställes i rätt läge med tillhjälp av mut-
tern f och hävstången h. Skruven g är fäst vid stålhållaren
m, som i sin tur är fäst vid hyvelsulan. Stålet fastklämmes
Fig. 220. Stanley-hyvel.
med tillhjälp av locket 1 sålunda, att locket inskjutes på sin
plats under skruvens o huvud, och när sedan klämmaren r
nedtryckts i det å figuren avbildade läget, fastklämmes stå-
let stadigt på sin plats. Stålet inställes sedan i rätt läge med
tillhjälp av tungan z.
237. Utom ovan beskrivna hyvlar, vid vilka stålets skä-
rande kant är rak eller endast föga avrundad, finnas ännu
for m- eller profil hyvlar, vid vilka stålets skärande
kant bildar någon figur. Dessa användas vanligen för åstad-
kommande av dekorationer på arbetsstyckets kanter. Av
denna orsak kallas prof ilhy vlar na även kant- eller listhy v-
lar. — Av profilhyvlar må nämnas: rundstavhyveln,
vars sula och stål äro buktiga inåt, och som användes vid hyv-
ling av cylindriska arbetsstycken, t. ex. stavar och stänger.
En k ä 1 h y v e 1 s sula och stål äro buktiga utåt. — Bland
specialhyvlar må såsom exempel nämnas fönster-
spröjshyveln (fig. 221). Denna är försedd med tvenne
ställbara stål, så att man med samma hyvel kan framställa
spröjsar av olika tjocklek.