Mekanisk Teknologi
För Industriskolor

141 238. Utom trä kan även mjuk metall hyvlas med dessa s. k. handhyvlar. Härvid förfärdigas hyveln, eller åtminstone sulan, antingen av järn eller av mässing, och stålet inställes Fig. 221. Spröjshyvel. mera vertikalt än vid hyvling av trä, nämligen i en vinkel av c: a 60—75°. Hårdare metaller hyvlas med hy velmaskiner, vid vilka stålet har en noggrant bestämd röreise. 6. Hyvelmaskiner för metallarbeten. 239. H y v e 1 s t å 1 e n. Vid grövre arbeten, varvid spå- nen tages tjock, begagnas s. k. skrubbstål. Spåret blir härvid grovt, och då matningen är stor, följer därav, att spå- ren efter stålet å den hyvlade ytan synas såsom vågiga fåror. Med skrubbstål tagas helst möjligast tjocka spånor, så att man ej, när arbetsstycket med slätstålet släthy vlas till dess slutliga mått, mera behöver taga grov spån. Hyvelmaskiner. De vanligaste hyvelmaskinerna äro: plan hyvelmaskiner, horisontala hyvel- eller shapingmask iner och vertikala hyvel- maskiner. 240. Vid en planliy velmaskin (fig. 222) fästes arbets- stycket vid en verkskiva V, som har en fram- och återgående rörelse. Stålet åter fästes vid en support eller stålhållare S, som är förskjutbar längs ett supportprisma T. Arbetsstycket utför huvudrörelsen och stålet matninssrörelsen. Huvudrö- o reisen åstadkommes vid den avbildade hyvelmaskinen medels en vid verskivan last kuggstång K och det häri ingripande kugghjulet 3, vilket åter erhåller sin rörelse genom förmed- ling av mellanhjul från remskivorna Di eller D2, som drivas från taktransmissionen med en rem. Remskivorna äro här tre