163
därför delas den också vanligen i tre delar. Dessa tappar visas
i fig. 272—275. Den första tappen kallas f ört ajp p, den andra
me 11 an tapp ocli den tredje eftertapp. En maskin-
gängtapp (fig. 275) är lång och dessutom försedd med
ett långt skaft, på vilket muttrarna uppsamlas, så att ma-
skinen ej behöver stannas och varje mutter borttagas skilt
Fig. 2/2—275. Oängtappar.
för sig. Gasgängtapparna äro endast två till antalet, näm-
ligen för- och eftertapp, enär gasgängningen är finare. —
Gängtapparna kringvridas med tillhjälp av svängjärn,
vilka äro försedda med fyrkantiga hål för gängtapparnas fyr-
kantiga övre ändar. — Man kan även framställa gängor
med svarv, om svarvstålet erhåller en bestämd hastighet,
Fig. 276 och 277. Qängstål.
så att? det'för varje gång skruven roterar ett varv förskjutes
en gänghöj d framåt. För svarvning av gängor äro också
t. o. m. vanliga svarvar försedda med ledarskruvar ocli dess-
utom med kugghjul av olika storlek för olika gänghöjder
(se § 252). Även genom att hålla stålet i handen kan man
insvarva gängor, om stålet förses med en gängningen mot-
svarande tandning. Det första gängvarvet bör påbörjas
antingen med fil eller på något annat sätt, ocli när sedan